Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2021-03-11
Mistra TerraClean renar dricksvatten från PFAS
Med en ny teknik, framtagen inom forskningsprogrammet Mistra TerraClean, renas vatten från PFAS med över 90 procent. Metoden testas nu i större skala i Hammarby Sjöstadsverk och programmet har tilldelats VA-priset för sitt arbete.
PFAS, Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställda kemikalier. Höga halter av föroreningarna har tidigare hittats i dricksvatten och vattentäkter i Sverige. Att dricka vatten med höga halter av PFAS under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter, enligt Livsmedelsverket.
Mistra TerraClean – som arbetar med att utveckla smarta och säkra material och tekniker som tar bort föroreningar i luft, vatten och mark – har utvecklat en teknik som i laboratorieförsök renat vatten från PFAS med över 90 procent. Studien har gjorts tillsammans med RISE och IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu testas tekniken i större skala i en pilotanläggning i Hammarby Sjöstadsverk för att se om den fungerar för större vattenvolymer och under en längre tid. Även kemisk komposition, halter och toxicitet hos de föroreningar som skapas vid infångningen ska utredas.
Joydeep Dutta, professor i material och nanofysik på KTH, har utvecklat tekniken som bygger på så kallad CDI-teknik. Den används initialt för avsaltning och har nu även visat sig vara effektiv för infångning av PFAS. Pilottesterna i Hammarby Sjöstadsverk utförs tillsammans med företaget Stockholm Water Technology, som startats av Joydeep Dutta 2018.
– Tekniken bygger på rör med ett flexibelt material av aktivt kol som rullas upp som cigarrer och fungerar därmed som ledande elektroder för att fånga upp PFAS-föroreningarna. Vattnet flödar genom rören och låg spänning appliceras på elektroderna som fångar upp PFAS-molekylerna. När elektriciteten slås av frigörs molekylerna som då kan samlas upp i en högkoncentrerad rejekttank.
Han berättar att labbförsöken visat goda resultat men att det nu i större skala handlar om att lära sig processen på nytt med mycket större volymer och ett annat vattentryck för att skapa en välfungerande och energieffektiv process.
Andriy Malovanyy, projektledare på IVL, berättar att de i pilotförsöken tillsätter PFAS i vattnet för att få samma totala halt och samma halter av specifika PFAS som i Uppsalas råvatten. Totalt är det 150 ng/l (nanogram per liter) i inkommande vatten.
– På vissa platser i Sverige är halterna ännu högre, upp till flera tusen ng/l. Åtgärdsgränsen för summan av PFAS är 90 ng/l så målet är att nå långt under det, men samtidigt inte producera nedbrytningsprodukter. Både nedbrytning och koncentrering testas. IVL och RISE analyserar reningen ur ett livscykelperspektiv och undersöker vilka substanser som bildas vid infångning. Om huvudspåret blir koncentrering så kommer man förstås titta på vad vi gör med koncentratet och om det är en gångbar lösning.
Enligt Joydeep Dutta finns problem med PFAS i dricksvatten även i andra länder. Förhoppningen med CDI-tekniken är både att skapa en lösning för att rena vatten från PFAS, och en vattenreningslösning som kan fungera för att skapa dricksvatten av saltvatten och rena vatten från andra föroreningar.
Till och med september kommer testerna i Hammarby Sjöstadsverk pågå. Arbetet inom Mistra TerraClean har nu tilldelats VA-priset 2021, en årlig utmärkelse från branschinitiativet VA-Fakta som varje år går till kommun, företag, forskning eller individer som gör insatser för vattenfrågan i Sverige.
Läs mer
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling