2015 startade forskningsprogrammet Mistra REES med syfte att studera vägen till ett mer resurseffektivt samhälle. Programmets ambition var att ta ett helhetsgrepp på området och forskarna har under åren arbetat med resurseffektiv design och konstruktion för produkter och tjänster, cirkulära affärsmodeller, livscykelanalyser samt policyfrågor. Och inte minst, hur dessa frågor hänger samman och behöver samverka. Vid årsskiftet avslutades programmet.

Enligt programchef Mattias Lindahl var det vid programmets uppstart få inom industrin som var bekanta med begreppet cirkulär ekonomi och vad det innebar. Trots det fanns ett stort intresse och medverkande från industrin har både utgjort en viktig kunskapsbas och fungerat som programmets laboratorium. Att gå från en linjär till en cirkulär ekonomi handlar om att ta sig an en ny logik – att tänka funktion, resurs och värde, istället för produkt, avfall och traditionell produktförsäljning. Volvo, ABB och Epiroc är några av de industripartners som deltagit i programmet.

– En industriell förankring har varit viktigt för programmet. När vi gick in i programmets andra fas fanns en helt annan mognad och frågorna om resurseffektivitet och cirkularitet låg på en mer strategisk nivå hos företagen. I den andra fasen förändrade vi företagskonstellationen med fokus på transport- och fordonsindustrin och elektrifieringen av dessa – en industri med stor export och press på förändring mot mer miljövänliga alternativMålet var att studera produkter och tjänster som är centrala för svensk industri och där en cirkulär förändring kan ge stor positiv effekt, inte minst internationellt, säger Mattias Lindahl.

Bilda resurseffektiva kedjor

Samtidigt fanns en oro både under pandemin, och när Ryssland invaderade Ukraina, att företagens intresse för frågorna skulle svalna. Men de tuffa världshändelserna har tvärtom ökat intresset ytterligare. Mattias Lindahl tror det beror på att producenter och leverantörer idag är mer medvetna om att resilienta, hållbara och resurseffektiva lösningar innebär affärsmöjligheter, minskad riskexponering och därmed potentiellt ökad vinst.

I oktober anordnade Mistra REES en avslutningskonferens i Bryssel. Inför konferensen skrev tio forskare inom programmet en debattartikel om att spelreglerna för industrin måste skrivas om.

Det finns dock komplexa utmaningar att ta hänsyn till. Att nå en fulländad cirkulär ekonomi går emot fysikens lagar. Inte heller kan ett företag på egen hand bli cirkulärt, först i samverkan med andra företag och organisationer kan de tillsammans bilda en resurseffektiv kedja, påpekar Mattias Lindahl. Kanske handlar det inte ens om att ”ta tillbaka” resurser utan att inse att den gör större nytta i en annan del i kedjan. För att lyckas med detta handlar det till behövs en förflyttning på systemnivå med samordnade system för att samla in produkter och resurser och låta deras värde styra.

– Men att som företag öppna upp om utmaningar och problem i sina flöden kan innebära att man avslöjar svagheter eller affärshemligheter, vilket i sin tur kan påverka marknaden. Viktiga framgångsfaktorer inom Mistra REES och med våra industripartners har var varit tid för förankring, tid för att se förändring och tid för att bygga relationer, säger Mattias Lindahl.

Bidrag till det internationella standardiseringsarbetet

Vikten av att se resursernas värde och att verka som en cirkulär loop i symbios med andra cirkulära loopar är ett arbete som Mistra REES har tryckt mycket på i det internationella standardiseringsarbetet inom International Organization for Standardization, ISO. Under våren lanseras tre standarder för cirkulär ekonomi och Mistra REES forskning har varit ett viktigt bidrag till dokumentens utformning.

– Jag är ytterst stolt över att vi tidigt i programmet valde att bygga in kunskap i det internationella standardiseringsarbetet. Viktig kunskap från programmet återfinns i texter och beskrivningar och i det som nu blir den globala definitionen av cirkulär ekonomi. Vår forskning har spelat en mycket stor roll i arbetet, säger Mattias Lindahl.

Han poängterar även att EU driver på detta genom exempelvis ekodesigndirektivet och kommande digitala produktpass.

En gemensam begreppsapparat för förbättrad kommunikation mellan olika aktörer är också av stor vikt för att driva arbetet med mer cirkulära och hållbara lösningar framåt. Forskare inom Mistra REES och Mattias Lindahl har vid flertal tillfällen lyft vikten av ord och begrepp för att nå beteende- och systemförändring. Han använder gärna sitt favoritexempel om handduken på hotellet för att exemplifiera detta.

– På ett hotell använder vi utan att tveka en handduk som använts tusentals gånger av helt okända människor. Men att köpa en begagnad handduk kan få tänka sig. Ord som avfall och använd ger oss direkta associationer medan resurs och återbrukad ger oss helt andra.

Systemtröghet en bromskloss för förändring

Det finns ett tydligt politiskt intresse för cirkulär ekonomi. För två år sedan blev Mattias Lindahl utsedd till ledamot i Delegationen för cirkulär ekonomi. Maria Ljunggren, docent vid Chalmers och forskare inom programmet, har utsetts till ledamot i kommittén för ekonomiska styrmedel för cirkulär ekonomi på uppdrag av finansdepartementet. Programmet har i flertal studier och rapporter rekommenderat politiska åtgärder. Bland annat har forskare inom Mistra REES och Mistra Sustainable Consumption studerat styrmedel som leder bort från produktförstöring och hur Sverige kan inspireras av andra länders politik för att minska konsumtionen och främja en cirkulär ekonomi.

Mistra REES i Almedalen. Forskningsprogrammets arbete har gett ringar på vattnet. Bland annat har vissa av programmets industripartners startat separata projekt om cirkulär ekonomi. Även en del EU-projekt har satts igång och Mistra REES har även i samarbete med Mistra STEPS, som forskar om hållbar plast, drivit projektet Unity med syfte att undersöka plastbranschens inställning till att minska antalet varianter av termoplaster.

När programmet nu har avslutats ser Mattias Lindahl ett behov av mer forskning om det han benämner ”systemtröghet”. Men det menar han att en omfattande förändring till ett mer resurseffektivt samhälle till stor del bromsas av ekonomiska och juridiska incitament. Policyfrågor om design och affärsmodeller behöver tydligare integreras med frågor som upphandling, konkurrens, redovisning, skatteregler och äganderätt.

– Det är de legala aspekterna som behöver studeras än djupare. Hur påverkar olika branschstandarder och nationella standarder, handelsavtal och tullavgifter en cirkulär ekonomi? Exempelvis klassas batterier som tas ut ur ett fordon som farligt avfall istället för värdefull resurs, vilket hindrar en cirkulär marknad. För att industrin ska kunna ställa om och cirkularitet främjas behövs förutsägbarhet.