På uppdrag av regeringen har Stockholm Environment Institute, SEI, skrivit en oberoende vetenskaplig rapport inför högnivåmötet Stockholm+50 som äger rum 2–3 juni. Rapporten Unlocking a Better Future har skrivits tillsammans med det policyfokuserade forskningsinstitutet Council of Energy, Environment and Water, CEEW, och den 18 maj lanseras den för att komma mötesdeltagarna till nytta inför FN-mötet i Stockholm. Ett flertal bakgrundspapper utgör underlag för rapporten, däribland fyra bidrag från Mistras forskningsprogram Mistra REES, Mistra Sustainable Consumption och Mistra Geopolitics.

Det ena bidraget från Mistra Geopolitics, The elite–citizen gap in international organization legitimacy: lessons for the United Nations, har skrivits av Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer och David Fornberg, masterstudent vid institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, båda vid Stockholms universitet. Bidraget handlar om multilateralism och hur olika typer av internationella organisationer och regeringar kan arbeta för att skapa större förtroende hos medborgare. Ett område som är särskilt aktuellt i rådande världsläge.

– Klimatförändringar, konflikter, epidemier, och flyktingströmmar – alla är de uttryck för den gränsöverskridande karaktären hos stora nutida samhällsproblem och alla understryker de behovet av internationellt samarbete. Utan gemensamma ansträngningar kommer förutsättningarna att hantera globala utmaningar som dessa att vara begränsade. Om internationellt samarbete är svagt finns en risk att gränsöverskridande problem möts med ineffektiva nationella lösningar eller att sårbara grupper inte inkluderas i beslutsfattande, säger Lisa Dellmuth.

Medborgare lägre förtroende än ledare

Bakgrundspapperet presenterar de främsta slutsatserna av Lisa Dellmuth och hennes forskarkollegors arbete inom detta tema vid Stockholms universitet. Forskare inom Mistra Geopolitics och programmet Legitimacy in Global Governance (LegGov) har systematiskt jämfört eliters och medborgares attityder gentemot globala institutioner. Deras data visar att ledare inom politik och samhälle och medborgare har olika syn på globala institutioners legitimitet och att förtroendet för globala institutioner skiljer sig också åt mellan de olika grupperna. Medan ledare i politik och samhälle tenderar att ha förhållandevis högt förtroende för globala institutioner, har medborgare i allmänhet klart lägre tilltro.

Just legitimitet är en viktig faktor för dessa globala politiska institutioner, konstaterar Lisa Dellmuth och hänvisar till att legitimitet lyfts som en av de främsta utmaningarna i vår tid i FN:n ”Common Agenda” och dess tema ”Build trust”.

– Med legitimitet avses uppfattningen att en politisk institution åtnjuter rättmätig makt och utövar denna makt på ett lämpligt sätt. Tidigare forskning har funnit att legitimitet är av central betydelse, inte endast för politiska institutioner på nationell nivå, utan av ännu större vikt för globala institutioner. Vanligtvis saknar de tvingande maktmedel som nationella institutioner besitter och är därför mer beroende av samtycke för att få igenom sin politik. Globala institutioner som uppfattas som mer legitima har sannolikt lättare att få politiskt stöd för ambitiösa målsättningar, att erhålla de resurser som krävs och att säkerställa att gemensamma regler efterlevs.

Internationella organisationer saknar det stöd som krävs

Lisa Dellmuth hoppas att bakgrundspapperet och rapporten från SEI och CEEW ska öka medvetenhet om att legitimitet är en utmaning, men också i allra högsta grad relevant för att lösa alla gränsöverskridande problem. Därför bör internationella lösningar inte enbart diskuteras utifrån effektivitet, utan också hur de påverkar människornas förtroende för internationella organisationer.

– Legitimitet har komplexa konsekvenser för globala institutioners funktionssätt. Kriser kan ha negativa effekter under vissa förhållanden. Det gäller framför allt om en institutions legitimitet ifrågasätts av medlemsstater, vilket på kort sikt kan ha negativa konsekvenser för såväl resurstilldelning som beslutseffektivitet. Men under andra förhållanden kan kriser istället resultera i positiva konsekvenser för globala institutioner och förbättra demokrati och effektivitet inom organisationerna.

Det är tveksamt om nuvarande nivåer av legitimitet i internationella organisationer, såsom FN, är tillräckliga för att underbygga det globala samarbete som krävs för att möta klimatförändringar, matosäkerhet, och andra gränsöverskridande utmaningar, säger Lisa Dellmuth. Även om hon inte anser att de lider av en ”en bred legitimitetskris” har de inte heller det starka stöd som krävs för att ytterligare fördjupa det globala samarbetet.

– Därför är FN:s ”build trust theme” i ”Common Agenda” ett viktigt steg framåt i arbetet med att stärka medborgares förtroende för internationella organisationer.

Mistras bidrag till vetenskapliga rapporten

Underlagsrapporten The Circular Economy: Towards a new business paradigm with support from public policy från forskningsprogrammet Mistra REES är skriven av Carl Dalhammar, lektor vid Lunds universitet, tillsammans med Mistra REES programchef Mattias Lindahl. Bidraget handlar om cirkulär ekonomi, hinder med den linjära ekonomi vi lever i och möjligheter för att åtgärda dessa.

Carl Dalhammar har även skrivit bidraget från Mistra Sustainable Consumption, tillsammans med programchef Göran Finnveden – Making governance better for fair and sustainable consumption. Underlaget tar ett grepp om politiken kring hållbar konsumtion. Enligt Carl Dalhammar ligger en stor del av nuvarande politik inom ett paradigm som kan kategoriseras som grön tillväxt. Det bidrar till att vi inte når hela vägen, på grund av bland annat rekyleffekter och svårigheterna att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursuttag och koldioxidutsläpp.

Det andra bakgrundspapperet från Mistra Geopolitics Still One Earth: environmental risks, nuclear threats and the 1972 Stockholm Conference har skrivits av David Michel vid Stockholm International Peace Research Institute, SIPRI och fokuserar på nedrustningens roll i Stockholmsdeklarationen 1972 och dess samband med pågående internationellt miljösamarbete.

Läs mer om rapporten Unlocking a Better Future och anmäl dig till lanseringen här.