Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2024-02-15
Mistra Food Futures lyfte forskning om hållbar livsmedelsberedskap i riksdagen
Strypt livsmedelsförsörjning är ett strategiskt vapen. Nuvarande säkerhetsläge kräver förbättrad livsmedelsberedskap samtidigt som livsmedelsystemet behöver bli mer hållbart och resilient. Hur kan dessa frågor länkas samman för bäst resultat? Det diskuterade forskare inom Mistra Food Futures och politiker vid ett riksdagsseminarium som ledamöter från försvarsutskottet stod värd för.
Extremväder med torka och översvämningar, Covid-19-pandemin och pågående krig med spänt geopolitiskt läge har visat att det globala livsmedelsystemet är sårbart. Rysslands krig i Ukraina, länder som tillsammans är världens största exportörer av vete, har orsakat enorma konsekvenser för matförsörjningen i stora delar av världen. Och det är inte första gången Ryssland använder mat i krigsföringen, påpekar Patrik Oksanen, resident senior fellow hos Frivärld och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.
– Det kan bli ett ytterligare kritiskt läge andra kvartalet 2025 beroende på det amerikanska presidentvalet och hur vi agerar här hemma. Kommer kriget kommer svälten och utan tillgång till mat har man ingen motståndskraft, säger Patrik Oksanen.
Forskningsprogrammet Mistra Food Futures arbetar för ett hållbart svenskt livsmedelssystem till 2045. Deras huvudbudskap vid seminariet i riksdagen är att hantera hållbarhetsomställningen i livsmedelssystemet och förbättrad livsmedelsberedskap integrerat så att satsningarna stärker varandra.
– Den situation vi befinner oss i är till stora delar en effekt på att vi förlitar vårt livsmedelssystem på global handel, vilket fungerar i tider av stabilitet. Som läget är nu innebär det risker. Arbetar vi klokt med åtgärder för dessa två utmaningar sammanlänkat kan vi hantera dem båda, säger Mistra Food Futures programchef Helena Hansson.
Sveriges stora importberoende för vår livsmedelsförsörjning består både i råvaror samt konstgödsel, diesel och pesticider. Ytterligare ett problem som Helena Hansson lyfter är marknadskoncentration i livsmedelssystemets mittensegment, då vi har få företag som processar mat, exempelvis slakterier och mejerier. Dessutom är våra kostmönster beroende av tillgång till internationella matvaror.
Gällande hållbarhetsutmaningarna har matproduktion en stor påverkan på utsläpp och biologisk mångfald. Jordbruket i Sverige står för nästan 15 procent av de territoriella utsläppen av växthusgaser. Svensk konsumtion av mat överskrider fem av sex planetära gränser, förklarar Malin Jonell, forskare inom Mistra Food Futures. I början av februari la också Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fram förslag för nationella mål för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion.
– Det är viktigt att vi när vi planerar beredskap och ett hållbart skifte även beaktar kosthållning enligt våra nationella mål, säger Malin Jonell.
Lösningen stavas inte lagerhantering. Helena Hansson pratar istället om resiliens som förmåga att bestå, anpassa sig och transformeras för att stå emot störningar i livsmedelskedjan. Det kan handla om åtgärder som ett mer diversifierat odlingssystem och djurhållningssystem, andra foder inom djurhållningen och på konsumentsidan om nya kostmönster i linje med det vi kan producera själva på hållbart sätt, exempelvis mer baljväxter och grova grönsaker.
För riksdagsledamöterna Lars Püss (M) och Mikael Karlsson (C), som båda sitter i försvarsutskottet, väcker diskussionen frågor om ekologiskt kontra konventionell odling, kommuner och myndigheters ansvar och hur ett modernt beredskapslager ska se ut. Även tankar och frågor om blå mat, lantbrukets elförsörjning, byggande på odlingsmark och hur hela livsmedelskedjan kan stärkas diskuterades.
Mistra Food Futures ger i en ny policy brief Förbättrad livsmedelsberedskap genom resiliens ett antal rekommendationer för hur frågan om hållbar omställning inom livsmedelssystemet och livsmedelberedskap ska gå hand i hand. Inom programmet har de undersökt ett tjugotal enskilda åtgärder som kan minska lantbrukets klimatavtryck. Flera av dem kan också bidra till en förbättrad beredskap, exempelvis självkörande eltraktorer, odling av mellangrödor och biprodukter till olje- och fodertillverkning.
– Vi ser med oro på att fokus på en hållbar omställning minskat på grund av ökat fokus på beredskap. Behandla dem istället som sammanlänkade policyområden. Komplettera kortsiktiga lösningar med långsiktiga strategier för ökad resiliens. Och kunskapen för att skapa hållbar beredskap finns, ta del av den, säger Malin Jonell.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling