Vi pratar om klimatneutralitet, nettonoll och globala medeltemperaturer vilket leder till att klimatförändringar lätt blir något abstrakt i stället för att handla om kött och blod, konstaterar Björn-Ola Linnér, programchef för Mistra Geopolitics. Kompensation kommer ofta på tal i klimatpolitiken.

– Men det här handlar om att ompröva människors identitet, de sociala nätverken, trygghet, försörjning och det existentiella som det innebär att vara människa. Det är också ett stort ekonomiskt problem när staterna som drabbas ska hantera klimatförändringarna. En femtedel av världens länder beräknas hamna i finansiell stress på grund av klimatförändringarna.

Importberoendeländer blir också mer sårbara av klimatförändringar som drabbar andra länder – inte minst gällande matsäkerhet. Mistra Geopolitics ser en ökad risk för en bipolär värld, där länder som inte har resurser för att göra en samhällstranformation frestas av till exempel billig rysk olja och cementerar sitt fossilberoende. Det är en geopolitisk risk.

För att öka omställningstakten behöver möjligheter och lösningar lyftas fram i ljuset. På sessionen Klimatomställningens glömda möjligheter gav fyra av Mistras forskningsprogram exempel på hur utmaningarna kan vändas till möjligheter inom olika områden.

Björn-Ola Linnér lyfter att ett lika stort fokus på Parisavtalets alla tre delar – utsläppsminskning, klimatanpassning och förlust och skador – skulle kunna motverka de utmaningar han nämnt. Det han kallar grön diplomati skulle minska friktioner mellan länder som har förmåga att ta sig an omställningen och de som inte har förmågan, de som drabbas hårt och de som inte drabbas lika hårt.

Tydligare riktning i transportpolicy

Karolina Isaksson är biträdande programchef för Mistra SAMS som forskar om transporter och smart mobilitet. Med fokus på vardagens resa i semiurbana miljöer utgår de från ramverket avoid, shift, improve. Och där transport- och klimatpolitik ofta fokuserar på att förbättra (improve) ser Karolina Isaksson möjligheter med att lägga mer krut på shift och avoid.

Mistra SAMS har utifrån sin forskning med en interaktiv ansats, nära hushåll och med living lab som metod, fått ett antal lärdomar. Förändringsprocesser kan initieras och fångas upp med relativt enkla åtgärder. I sitt arbete nära hushållen ser de att nya erfarenheter formas. Det finns också behov av en tydligare riktning för hållbar omställning i transportpolicy och -planering, på nationell, regional och lokal nivå. Karolina Isaksson lyfter bland annat IPCC:s reflektioner om att ny teknik är viktig men inte tillräcklig, och pekar på behovet av att minska efterfrågan av transporter och resande.

– Men i aktuella policys ser vi den här återkommande vurmen för och det ökade fokuset på endast ny teknik. Vår forskning visar att det finns förändring inom räckhåll och det är inte en lösning utan ett flertal åtgärder som tillsammans kan bidra till förändring.

Koppla samman strukturella och psykologiska faktorer

Forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors arbetar för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet. Programmet har ett stort antal idrotts- och friluftsorganisationer kopplade till sig och en viktig möjlighet enligt programchef Peter Fredman är ökad förståelse för hur människor agerar. Miljöpsykologer och beteendevetare är kopplade till forskningen, men för att nå förändring gäller det att koppla samman strukturella faktorer, situationsfaktorer och psykologiska faktorer.

Bland annat är ett av programmets fokusområden transport kopplade till utövande och evenemang. När det handlar om friluftslivet är det just resor till och från aktiviteter som innebär störst klimatpåverkan. Här kan strukturella faktorer vara fysisk planering och samhällsstrukturer som skapar resor för resbeteenden. Situationsfaktorer är exempelvis färdmedelstillgång och den sociala miljön, det sammanhang som individen agerar i. Psykologiska faktorer är till exempel miljömedvetenhet, attityd och vanor och med andra ord de tolkningar som individen gör i den aktuella situationen.

– Vi har med civilsamhället att göra och vi uppmuntrar de ideella krafterna för att skapa en förändring. Statliga myndigheter och företag är ofta vana att jobba uppifrån, här krävs ett tydligare underifrånperspektiv, säger Peter Fredman.

Underhåll + klimatanpassning = en kärlekssaga

Den svenska infrastrukturen står inför två stora utmaningar – dels ett förändrat klimat, dels den växande underhållsskulden. Forskningsprogrammet Mistra InfraMaint arbetar för att utveckla underhållsarbetet gällande svensk infrastruktur och enligt programchef Lars Thell Marklund kommer infrastrukturen att bli kraftigt påverkad av mer extrema väderhändelser. För att viktiga samhällsfunktioner ska fungera, inte minst i krissituationer, så behöver den underhållas och klimatanpassas i samma veva.

– Vi har investerat alldeles för lite pengar i förnyelse-och underhållsarbete av svensk infrastruktur under ganska lång tid. Branschorganisationen Svenskt Vatten anser att det investeras ungefär tolv miljarder för lite i underhåll och förnyelse årligen.

Utmaningarna är enligt Lars Thell Marklund välkända, men kan också vändas till en möjlighet. Detta eftersom underhåll och klimatanpassning av infrastruktur har tydliga synergieffekter om man jobbar med frågorna parallellt, smart och strukturerat. Sker extrema väderhändelser, som stormar, översvämningar eller ras och skred, klarar sig infrastrukturen förhållandevis bra om den är i topptrim. Är den däremot försvagad, som skadad vägbeläggning eller att diken och brunnar inte är rensade, är riskerna större.

– En förutsättning är att man jobbar proaktivt med underhållsarbete och samtidigt strategiskt planerar för det framtida klimatet. Och med det menar jag att vi inte bara ersätter en komponent med en ny likadan, utan hela tiden utvecklar infrastrukturen så den klarar av exempelvis kraftigare regn och högre vattennivåer. På så sätt kan man gradvis klimatanpassa infrastrukturen.

Se hela sessionen här: