I debattartikeln ”Kemikalieskatten slår mot återanvändning” som publicerades i Svenska Dagbladet den 15 oktober skriver Mattias Lindahl, tillsammans med andra aktörer, att kemikalieskatten motverkar återanvändningen av elektronikprodukter, då dessa dubbelbeskattas. De hänvisar i artikeln till regeringens budgetförslag och dess betoning på omställningen till en cirkulär ekonomi för att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål. I artikeln skriver de att mer än 80 procent av klimatpåverkan från elektronik uppkommer i produktionen. Samtidigt är elektronik världens snabbast växande avfallsström och en ökad produktlivslängd genom återanvändning är mycket viktigt för klimatarbetet. Men idag blir kemikalieskattens konsekvens att andrahandsvärdet på begagnad elektronik minskar vilket leder till skrotning eller att elektroniken säljs utomlands.

Forskningsprogrammet Mistra REES – Resource Efficient and Effective Solutions arbetar tillsammans med industri och andra aktörer med att skapa kunskap om mer resurseffektiva och resurssnåla lösningar med utgångpunkt i en cirkulär ekonomi. Mattias Lindahl, professor vid Linköpings universitet är programchef för Mistra REES.

På vilket sätt syns problematiken om kemikalieskatten inom Mistra REES arbete?

– Inrego (företag som arbetar med återanvändning av it-produkter, Reds anm.) var en av parterna i den första fasen av Mistra REES. Redan i en debattartikel i SvD publicerad 12 juni 2017 lyfte vi problematiken men politikerna valde då att inte lyssna. Problemet är nog att intentionerna med skatten var god, alla höll med, och man gjorde aldrig en ordentlig konsekvensanalys av de vidare effekterna. Tyvärr är det vanligt att så sker, speciellt när det inte finns någon som är emot ett lagförslag, säger Mattias Lindahl.

Finns det annan lagstiftning och andra styrmedel som bromsar den cirkulära ekonomin som ni inom Mistra REES uppmärksammar?

– Det finns flera lagar och styrmedel, till exempel skatte- och äganderegler som vi uppmärksammat, dels som ett resultat av Mistra REES, men även kopplat till andra forskningsprojekt. En del resultat har vi bland annat publicerat i en liten handbok om funktionsförsäljning som finns tillgänglig gratis. Kollegor som vi gett input till har även publicerat en mycket omfattande artikel i Skattenytt som hanterar beskattningsfrågor. För att sammanfatta, de legala frågorna dyker ofta upp som utmaningar och vi ser att man skulle behöva en rejäl genomlysning av nuvarande legala ramverk för att se var hindren finns och hur dessa bör hanteras. Lagstiftning handlar till stor del om nya policys och regler, men mycket som hindrar en cirkulär ekonomi är existerande lagar och styrmedel med utgångspunkt i linjära affärsmodeller. Dessa kan behöva modifieras. Nya regler och ny lagstiftning som implementeras utgår också ofta från en linjär ekonomi och linjära affärsmodeller och en farhåga är att konsekvenserna för en cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller inte utreds.