Bakgrundsrapporten Aligning Markets with Biodiversity släpps i samband med Mistra Dialog-webbinariet The Missing Link – Biodiversity and our Financial System den 23 juni klockan. 10.00.Expertpanelen som skrivit rapporten består av Simon Zadek, Finance for Biodiversity, Charlie Dixon, Vivid Economics, Andreas Merkl, Finance for Biodiversity, Mia Pantzar, självständig policyanalytiker, Thomas Kastner, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre och Nataliya Tkachenko, Sustainable Finance Programme, University of Oxford.

Mia Pantzar har i många år arbetat som forskare och analytiker inom miljöpolicy i London. Hon flyttade nyligen tillbaka till Sverige för att på Havs- och vattenmyndigheten arbeta med biodiversitetsfrågor. Hon har deltagit i arbetet med rapporten som självständig policyanalytiker. Att bakgrundsrapporten ska inspirera till nya tankeställningar och öppna upp alternativa vägar framåt gällande länken mellan biologisk mångfald och det globala finansiella systemet är hennes förhoppning.

Vad är huvudbudskapet i rapporten?

– Att det kvarstår oerhört mycket att göra och många frågor att lösa inom det här fältet, även om det pågår flera initiativ och processer som framtagande av taxonomier och värdering av ekosystemtjänster. Idag saknas länkar mellan det finansiella systemet och dess påverkan på biodiversitet och jag hoppas att rapporten kan väcka tankar och inspirera olika sektorer att hitta möjligheter och potentiella lösningar genom samarbete och med kunskap mellan bland annat datavetenskap, naturvetenskap, samhällsvetenskap och finansbranschen – discipliner som vanligtvis inte går i takt.

Varför har vi misslyckats med att koppla samman biologisk mångfald och den globala ekonomin?

– Vi kan inte bortse från hur komplex denna fråga är. Jämför vi med klimatområdet, där vi trots allt kommit en bra bit på väg, är det nuvarande systemet relativt väl anpassat för att tänka oönskad ”output” som växthusgaser. Finansbranschens växande klimatfokus har bland annat drivits av insikten om strandade tillgångar, exempelvis investeringar i fossil energiproduktion. Branschens påverkan på den biologiska mångfalden är mer komplex. Här handlar det om att skydda och bevara något som vi vill ha kvar och så är det finansiella systemet inte riktigt uppbyggt. Finansiella aktörer styrs av att säkra en god avkastning. Det är deras roll. Här behövs mekanismer för att biologisk mångfald tas med i beaktande, att negativ påverkan minimeras och positiv påverkan stärks. Det finns givetvis inte en lösning, det kommer att krävas olika angreppssätt.

Utmaningen gällande biologisk mångfald är tätt sammanlänkad med andra miljö- och klimatutmaningar – hur har ni tagit er an målkonflikter i arbetet med rapporten?

 – Det är en viktig aspekt som ett framtida forskningsprogram behöver ta sig an. Det handlar till stor del om svårigheten i att göra avvägningar mellan framtida fördelar och nutida kostnader. Kampen för biologisk mångfald och klimatet måste gå hand i hand. I vår rapport försöker vi understryka hur viktigt det är att undvika oönskade oförutsedda effekter av ett eventuellt ökat biodiversitetsfokus i finanssektorn. Det kommer att krävas styrning – men vilken, av vem och hur? Det känns som the million-dollar question. Vi har inte tid eller råd med för stora misstag. Jag tycker också att det finns en demokrativinkel. Naturen har givetvis ett egenvärde medan det är också av intresse att skydda, stärka och bevara välmående ekosystem och biologisk mångfald för oss och för framtida generationer.

Vad anser du är den största utmaningen gällande biologisk mångfald och vårt finansiella system?

– Det är en jättestor fråga såklart. Grundproblemet är att biologisk mångfald inte syns i viktiga beslut, uppföljning och benchmarking inom till exempel planering, företagande och investeringar. Det saknas samtidigt ett ägarskap av problematiken i sektorer som har väldigt stor påverkan på naturen och därmed ett stort ansvar. Nu är det främst en fråga för redan begränsade statliga budgetar, icke-vinstdrivande organisationer, frivilliga och filantroper.

Vilket perspektiv har du bidragit med gällande rapportens innehåll?

– Det är en grupp av oerhört kompetenta panelister och det har varit ett extremt utmanande uppdrag. Jag är en av naturvetarna i panelen och har varit väldigt mån om att rapporten inte tappar fokus på grundproblemet – att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Jag har också bidragit till policyperspektivet och lagt stor vikt på att den här processen behöver ske parallellt med stark naturvård, förvaltning och skydd i traditionell bemärkelse, och inte leder till oönskade och oförutsedda resultat. Det viktigaste kanske är hur den finansiella sektorn kan bli mer biologisk mångfald-positiv än biologisk mångfald-negativ. Panelens roll är inte att ge svar på de här stora frågorna utan vi hoppas inspirera till ett lösningsorienterat tankesätt för de som kan tänka sig att söka ett kommande forskningsprogram.

Har arbetet med rapporten gett dig några nya insikter?

– Jag har lärt mig en hel del om finansvärlden, och insett hur lite jag vet om datavetenskap och de olika digitala lösningar som nu kommer i vansinnigt snabb takt. Jag uppfattar det som att frågan inte längre är om de här teknikerna ska appliceras, utan var de kommer att tillämpas först. Det förminskar inte vikten av att ett kommande forskningsprogram kritiskt granskar dessa lösningar, vad de innebär för eventuella etiska dilemman och risker samt hur de kan tillämpas för att verkligen skapa nytta för biologisk mångfald.