Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2023-03-10
Forskare baserade i Storbritannien studerar social acceptans för energiinfrastruktur i Sverige
Varför möter energiinfrastruktur på vissa platser starkt motstånd medan andra accepteras? Forskare från University of Exeter har inom forskningsprogrammet Mistra Electrification rest runt i Sverige och studerat social acceptans.
Forskningsprogrammet Mistra Electrification arbetar för att påskynda en rättvis och konkurrenskraftig omställning till ett hållbart och effektivt energisystem. Ett av arbetspaketen inom programmet studerar social acceptans för de energiinfrastrukturlösningar som identifierats som nödvändiga för att uppnå klimatneutralitet i Sverige. Patrick Devine-Wright, professor på University of Exeter och Adam Peacock, postdoc på samma universitet, driver arbetet och har rest runt i Sverige och intervjuat intressenter med anknytning till den energiomställning som nu sker för att försöka ta reda på om, var och varför de identifierade energikällorna, teknologierna och infrastrukturerna kan komma att utlösa motstånd eller acceptans. För att förstå reaktionerna som uppstår behöver man först förståelse för social acceptans – ett mångfacetterat begrepp, enligt Adam Peacock.
– Där individens och samhällets reaktioner på lokalisering av ny energiteknologi och energiinfrastruktur en gång förstods genom linsen av ”Not In My Back Yard”-svar kritiserar social acceptans detta tillvägagångssätt och har en mer holistisk synvinkel. Ett socialt acceptansperspektiv fokuserar istället på hur, var och varför människor engagerar sig, eller inte engagerar sig, i aktioner för att skydda vissa platser och därmed tillåter eller protesterar mot olika energiförslag.
Motstånd behöver inte nödvändigtvis handla om att skydda platser i närheten av en individs hem, utan kan handla om exempelvis ett naturområde som besöks regelbundet. Även politiska, miljömässiga, kulturella och ekonomiska faktorer kan ha betydelse för acceptans eller motstånd. Även tidigare erfarenheter av organisationer, kunskapsutbyte, samt graden av förtroende för företag och rättvist beslutsfattande kan spela roll.
För Patrick Devine-Wright och Adam Peacock var det viktigt att besöka Sverige och prata med människor som berörs på olika sätt. Resan till och runt om i Sverige var omfattande och genomfördes med tåg. De började i norr, i Luleå och Boden, för att utforska samhällen som påverkats av de nya mer hållbara industrisatsningarna, på bland annat fossilfritt stål. Resan gick sedan vidare till Stockholm, Göteborg, Gävle och Östersund för att träffa nyckelintressenter samt lokala samhällsmedlemmar och utforska olika svenska sammanhang och områden som påverkas av energiinfrastrukturlösningar.
18 intressenter med anknytning till den energiomställning som sker i Sverige har intervjuats. De representerar allt från privata företag, offentliga organisationer och organisationer mot vindkraft, till välgörenhetsorganisationer och de som arbetar med att skydda ursprungsbefolkningens rättigheter. Många av dem är högre tjänstemän inom sina respektive organisationer.
– Vi tror att det är viktigt att inse att energiomställningen påverkar olika människor och olika platser på ofta unika och kontextuellt specifika sätt. Därför är det viktigt att vi ser till att fånga en mängd olika perspektiv i vår data. Vi tror att vi har lyckats i och med den mångfald av deltagare vi har intervjuat.
Intervjuerna innehåller också en ny kartläggningsövning. Med hjälp av GIS-plattformar (Geografiska informationssystem som används för inhämtning, analys och visualiseringar av information som är kopplad till en plats. Reds anm.) använder forskarna data om aktuell och föreslagen placering av olika energitekniker och energiinfrastrukturer och kan zooma in och ut ur olika delar av Sverige.
– Vi uppmuntrar också deltagarna att dela med sig av sina egna erfarenheter och perspektiv på social acceptans och att kommentera olika delar av kartan, för att visa var den sociala acceptansen kan vara högre eller lägre på olika platser och av olika anledningar. Vi kan jämföra dessa perspektiv mellan sektorer, förklarar Adam Peacock.
För tillfället analyseras datan och Adam Peacock berättar att de redan nu sett vissa tendenser. Dels verkar energiomställningen ske gradvis. Medan deltagarna har ett tydligare narrativ som driver energiomställningen i norr – (åter)industrialisering genom förnybar energi – är detta mindre tydligt på andra håll i Sverige. För det andra har många av intressenterna antytt att det saknas nationell vägledning att följa när det gäller hur man ska samverka med ”host communities” om projektförslag, men också angående ”story telling” gällande den bredare hållbara energiomställningen – det vill säga varför elektrifiering behövs, samt var och varför olika tekniker och infrastrukturer ska finnas i Sverige. Intressenterna saknar också vägledning för att hantera kritiska lokala frågor med kommunala veton och tillståndsprocesser. Forskarna har dock sett goda exempel på metoder som ökat samhällsengagemanget när det gäller planeringsbeslut och kommunala veton och det är avgörande att goda exempel lyfts för att bli god praxis över sektorer, anser de.
Även om kartläggningsmetoderna som använts i studien är nya har forskargruppen brottats med forskningområdet i många år i Storbritannien. Professor Patrick Devine-Wright är en ledande expert på relationer mellan människa och plats och energiomställningar. Dr Adam Peacock har erfarenhet av att använda en samhällsvetenskaplig lins för innovativa energiprojekt, inklusive inhemska vätgasförsök och utveckling av smarta lokala energisystem. Han har också använt kartläggningsmetoder som liknar den som används i detta projekt i Storbritannien, men på en mindre samhällsnivå.
Att det är just en brittisk forskargrupp som studerar social acceptans gällande energilösningar i Sverige har både för- och nackdelar menar Adam Peacock. De har blivit tvungna att vara uppmärksamma på distinkta skillnader från Storbritannien, bland annat politiska skillnader, styrning, ekonomi samt historiska och kulturella influenser.
– Vi har ägnat mycket tid åt att lära oss mer om svensk kultur och försöka ta hänsyn till dessa variationer i vår analys. Det är också anledningen till vår resa till och inom Sverige. Men det betyder också att vi har en annan syn på hur energiomställningen utspelar sig i Sverige. Kanske är vi mindre partiska när det gäller de debatter som förekommer inom landet, särskilt de i politiken och media. Det finns också slående internationella likheter – till exempel har spänningarna mellan nord och syd i Sverige i hur energiövergångar kan utvecklas också observerats i Storbritannien mellan Skottland och England, eller mellan norra och södra England.
Under Sveriges valrörelse 2022 blev frågan om vindkraft vs kärnkraft en stor fråga. Dessa uppgifter har flera gånger kommit upp i studien.
– Det verkar som att även om politiska och mediala kretsar är aktivt engagerade i denna debatt, ser många av dem som leder energiomställningen detta argument som till stor del förenklat och meningslöst. När det gäller utsläppsmål och energisäkerhet uttryckte många av våra deltagare att det finns behov av flera olika former av energikällor och teknologier. Det finns ingen perfekt lösning, och denna uppfattning har till och med uttryckts när en individ arbetar inom endast en källa till förnybar energi. Därför förefaller det finnas en kritisk brist på koppling mellan den politiska och mediala debatten och expertperspektiven hos dem som är aktivt engagerade i energiomställningen i Sverige, säger Adam Peacock.
En första analys av intervjuerna och kartläggningen börjar nu ta form. Resultaten kommer att presenteras för Mistra Electrifications konsortium och för deltagarna. Men arbetet slutar inte där. Resultaten kommer också att användas i arbetet med mer lokal och kommuncentrerat arbete under de kommande två åren.
– Vår nästa forskningsfas kan innebära att vi återvänder till några av de platser vi besökt för att bedriva upprepade studier med samhällen och lokala intressenter, säger Adam Peacock.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling