Seminariet hölls 2 maj med anledning av det stundande valet till Europaparlamentet. Tanken vara att deltagarna skulle få känna de olika partiernas kandidater på pulsen när det gällde miljö och klimat. Frågor som enligt Europabarometern 2018 från Novus rankas som bland de viktigaste av väljarna.

– Syftet med seminariet är att initiera en forskningsbaserad debatt i Sverige inför EU-valet 2019, med fokus på hållbar konsumtion, plast och cirkulär ekonomi, sa Thomas Nilsson, programansvarig vid Mistra.

Tre forskare presenterade varsitt inspel under temana Plast, Konsumtion och Cirkulär ekonomi, som sedan forskare och politiker fick reagera på.

Plast

Åsa Stenmarck från IVL Svenska Miljöinstitutet inledde med att visa två citat kring plast. Det ena framhöll vilket fantastiskt material det är eftersom det är oförstörbart, medan det andra citatet berättade om hur förfärligt plast är för naturen – eftersom det är oförstörbart och inte bryts ner.

Samma egenskaper som ger plast dess positiva egenskaper ger det också dess negativa egenskaper. Plast är ofta energieffektivt, men på fel plats i exempelvis haven, orsakar det stor skada, sade Åsa Stenmarck som ledde den statliga plastutredningen som nyligen avslutades.

Åsa Stenmarck efterlyste en konsekvensutredning för att hitta de bästa styrmedlen och ta reda på huruvida de skulle vara bestraffande eller belönande. Vidare diskuterade hon nödvändigheten av övergångslösningar för att introducera bioplast. När det gäller återvinning tryckte hon på att det skulle ske där det gör mest nytta, inte sällan i smala flöden.

Konsumtion

Svenska konsumenters utsläpp sker bara till en tredjedel i Sverige. Resten släpps ut i resten av världen som en konsekvens av svensk import. Detta faktum förbises alltför ofta framhöll Timothy Suljada, från Stockholm Environment Institute. Bland annat räknar EU-kommissionens klimatstrategi för 2050  ”A clean planet for all” inte explicit med utsläpp som orsakas av import.

Timothy Suljada presenterade resultat från institutets forskningsprojekt PRINCE, Policy Relevant Indicators for Consumption, där nya metoder utvecklats för att fånga in svenskarnas totala koldioxidavtryck. Detta redovisas i en rapport som Naturvårdsverket står bakom. Utsläppen sker i stora länder som Ryssland, Kina, USA och andra länder som Sverige handlar med.

– Det är inte bara en fråga om koldioxid utan även andra utsläpp av miljöförstörande ämnen, sa Timothy Suljada.

Cirkulär Ekonomi

Mattias Lindahl, Linköpings universitet och programchef för Mistra REES, ville ge ”lite hopp i denna dystra värld”. Mycket handlar om vårt sätt att tänka och betrakta världen, sa han och  visade en bild av två badhanddukar. Skulle vi köpa dem om vi visste att de var använda? Nja, kanske inte. Har någon av oss bott på hotell? Har vi då accepterat begagnade handdukar?

Förr, berättade han, utvecklade vi produkter som skulle hålla länge. Sedan kom idén om planerat åldrande. Mattias Lindahl citerade den inflytelserika amerikanska ekonomen Victor Lebow som på 1950-talet formulerade de idéer som banade väg för konsumtionssamhället:”Our enourmously productive economy demands that we make consumption our way of life.”

Även om Lindahl uttryckte viss beundran för det genomslag Lebow hade, så menade han att vi måste styra tanken åt motsatt håll. Hela samhället, lagstiftning med mera, är inriktat på att köpa produkter, inte köpa funktioner och det måste vi ändra på. Här menade Mattias Lindahl att Sverige och EU borde använda de offentliga upphandlingarna som ett kraftfullt verktyg.

– Varje år upphandlar stat, kommun och landsting för ungefär 900 miljarder kronor och det är en tillräckligt stor summa för att det skulle ge avtryck.

Ett flertal av deltagarna på seminariet reagerade på de tre inspelen. En var Nina Ekelund från Hagainitiativet, en organisation av 300 företag som vill arbeta för hållbarhet. Hon berättade att hennes medlemmar efterfrågar just mer aktiva upphandlare.

– Fossilfri upphandling, företagen skriker efter det, sa hon.

Nina Ekelund nämnde en kommande undersökning bland hennes medlemmar som visar att svenska företag är med på tåget mot ett fossilfritt samhälle och att Business Europe stöder 1,5-gradsmålet.

– Parisavtalet har påverkat våra medlemmar, sa hon.

Karin Bradley, programchef för Mistra Sustainable Consumption, framhöll att ett konsumtionsbaserat utsläppsmål vore en perfekt fråga för EU.

– Det förstår ett barn, att vi inte bara kan mäta det som produceras i ett land.

Karin Bradley ville adressera volymerna. Det måste in mer material i återvinningslooparna och de behöver i sin tur gå långsammare. Hon påminde också om EU:s avfallstrappa och särskilt dess första steg: behöver vi produkten?

Därtill underströk hon nödvändigheten av att omställningen upplevs som socialt rättvis.

Ola Hansén från WWF Sverige menade att vi inte får glömma den biologiska mångfalden och efterlyste en handlingsplan mot global avskogning. Han ville också se ett ”Parisavtal för plast” och ansåg att EU var särskilt lämpat att leda ett sådant arbete.

Hur tänker då de svenska kandidaterna till Europaparlamentet?

Diskussionerna handla alltså bland annat om idén om att använda offentliga upphandlingar i omställningsarbetet, något som flera i politikerpanelen fann intressant. Likaså var det konsumtionsbaserade utsläppsmålet något som diskuterades.

Vidare ansåg Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker, att kopplingen mellan mikroplaster och kemikalier är bekymmersam.

– Mikroplaster i haven fungerar som en magnet för kemikalier, som därmed dröjer kvar längre i vattnen och hamnar i fisk och andra levande organismer.

Guteland säger sig hålla ett särskilt vakande öga på kemikalieproblemet. Hon tryckte också på att Parisavtalet måste fogas in i alla EU:s handelsavtal och pekade på att EU är den region i världen som kommit längst med att implementera Parisavtalet.

Said Abdu, Liberalernas andranamn, framhöll EU som världens bästa miljöorganisation, även om den inte är komplett. Han vill fasa ut subventioner till fossila bränslen och se ett kvalificerat majoritetsförfarande i besluten kring fler frågor för att undvika låsningar.

Centerpartiets Emma Wiesner förklarade sitt engagemang med att 73 procent av energin i EU fortfarande är fossil, något hon och hennes parti vill bekämpa. Hon såg dock ett problem med en EU-skatt på koldioxid, eftersom det vore att ge EU beskattningsrätt, en princip hon inte vill se.

Seminariet var arrangerat av Mistra, Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet och Institute for European Environmental Policy. Det hölls i Europahuset i Stockholm.

Text: Thomas Heldmark