I en artikel i skriften The Future of Consumption analyserar forskare inom Mistra Sustainable Consumption på vilket sätt digitalisering kan vara ett verktyg för mer hållbar konsumtion. Å ena sidan har digitaliseringen gjort det enklare att konsumera. E-handelns integrering i sociala medier i form av anpassad reklam, samt prenumerationstjänster på handel, påverkar vårt beteende och underlättar konsumtion. Å andra sidan är utvecklingen inom VR och AI snabb och bidrar till att många människor lägger sin tid och sina pengar i virtuella världar i stället för på annan konsumtion. En av författarna till artikeln är Matthias Lehner, biträdande universitetslektor vid Lunds universitet och forskare inom Mistra Sustainable Consumption. Han studerar hur digital konsumtion och koldioxidutsläpp hänger samman. Ett forskningsområde som idag innebär många frågor och få svar.

– Det är en utmaning att följa detta, vi kämpar med att ställa de mest relevanta frågorna i den här megatrenden som digitalisering är och koppla det till konsumtion och utsläpp. Min forskning fokuserar till stor del på tidsanvändning och livsstilar, men jag är också intresserad av hur sociala nätverk påverkar samhällsstruktur och konsumtion.

AR, VR och MR

Matthias Lehner lyfter e-handeln som en av de förändringar som i dagsläget kommit längst gällande digitalisering och konsumtion. Men digitaliseringen har också förändrat våra konsumtionsbeteenden mer grundläggande. Att studera och jämföra miljöeffekten av stationär och digital handel stannar ofta vid att kunden köper en vara, fysiskt eller digitalt, och om det är du eller varan som transporteras. Matthias Lehner är mer intresserad av att studera digitaliseringens djupare effekt på hur och vad vi konsumerar, hur det påverkar våra liv och vad det innebär i ett klimatperspektiv.

Han påpekar att det är svårt att förutse vad som händer inom områdena extended reality (XR), ett begrepp som samlar augmented reality (AR), virtual reality (VR) och kombinationen av dessa två, mixed reality (MR). Utvecklingen är snabb och dagens frågor är historia imorgon. Vi är också redan inne i nästa stora förändring – AI. Utvecklingen har också tydlig effekt på våra liv – vad vi väljer att lägga vår tid på, hur vi umgås och hur vi konsumerar.

Matthias Lehner lyfter bland annat ett kommersiellt framgångsrikt dataspel där upplevelsen består i att köra en virtuell bil i en virtuell värld. Kan det ersätta upplevelsen av att köra en fysisk bil i stadsmiljö? Kan ett XR-event, säg en fotbollsmatch, ersätta känslan av att delta fysiskt? Matthias Lehner lyfter även observationen att den yngre generationen ser digital valuta i virtuella världar, som minecoins i Minecraft eller robux i Roblox, som mer värdefull än fysiska gåvor.

Digitala produktpass i tidigt skede

Inom Mistra Sustainable Consumption kommer Mattihas Lehner nu att starta upp ett arbete för att studera hur digitala grupper på exempelvis Facebook för samman grannområden, villakvarter och bostadsrättsföreningar och därmed påverkar deras livsstil och konsumtion.

Han är även engagerad i planeringen av ett projekt om digitala produktpass, så kallade digital product passports. Utvecklingen är i ett tidigt skede för batterier på EU-nivå. De digitala produktpassen innebär att produkten bär med sig hela sin livshistoria, allt från tillverkning till transport och i bästa fall återanvändning, för att öka transparensen och göra det enklare att säkerställa kvalitet och reparerbarhet.

Matthias Lehner är också via samarbete involverad i ett projekt inom systerprogrammet Mistra SAMS.  I samarbete med Ericsson ska han studera om – och i så fall hur – en ökad digitaliserad livsstil påverkar de totala koldioxidutsläppen.

– Vi spenderar mer och mer tid framför skärmen, men vad innebär det för resterande tid i våra liv. Gör vi mindre av andra saker? Eller gör vi fler saker mer effektivt och har ett mer intensivt liv? Vi ser oroväckande tecken på att tid för utomhusaktiviteter och motion försvinner, likaså sömn och bokläsande, aktiviteter utan hög koldioxidpåverkan och som är positiva för människan. Men kan ett allt mer digitalt liv också innebära exempelvis mindre resande och behov av att bo stort och därmed leda till minskade koldioxidutsläpp? frågar sig Matthias Lehner.

Forskning om digitalisering och påverkan på psykisk och mental hälsa finns. Även en del studier om hur ett digitalt arbetsliv påverkar pendling och distansarbete. Men just kopplingen mellan det digitala livet i sin helhet och koldioxidutsläpp saknas. Inom Mistra SAMS kommer han och hans kollegor att djupintervjua cirka 25 individer som har ökat sin skärmanvändning de senaste fem åren. Det är främst den totala digitala livsstilen som är i fokus, som skärmtid för spel, sociala medier, sociala sammanhang och serier och inte enbart pandemins effekt på distansarbete. Forskarna kommer också att använda sig av en enkät till en större grupp för att studera skärmanvändning och förändrade beteenden kopplat till utsläpp i form av bland annat energiintensitet och transporter.

– Virtuella upplevelser är i genomsnitt inte lika resurskrävande som fysiska, men hur stor är effekten och vilken påverkan har det på koldioxidutsläppen totalt? Datacenter tar mycket resurser, men studier visar att det utsläppen från dessa ökar inte jämförelsevis i samma takt som den digitala konsumtionen. Det finns en decoupling mellan resurs och energiintensitet där mer och mer data kan genereras för samma eller mindre resurs och energianvändning.