Foto: Gabriela Gallen-Kallela-Sirén

Två år efter att den uppmärksammade rapporten The Economics of Biodiversity: The Dasgupta Review, publicerades besökte Partha Dasgupta, professor vid University of Cambridge, Misum och Handelshögskolan i Stockholm för en föreläsning om ekonomi och biologisk mångfald. Ett av huvudbudskapen i rapporten är att vi – för att vända förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster – behöver förstå kopplingen mellan ekonomi och vår natur. Sedan 1950-talet har den globala tillväxten accelererat. En anledning till att vi befinner oss i ett läge med utarmning av biologisk mångfald beror på att BNP inte tar hänsyn till biologisk mångfald, anser Partha Dasgupta. För att vända utvecklingen behöver fokus flyttas från flöden, som BNP innebär, till tillgångar i form av humankapital, naturkapital och producerat kapital.

– Samtidigt är det enkelt att kritisera BNP, men frågan är vad det ska ersättas med? Att sätta ett värde på naturkapitalet är svårt och kräver lokala lösningar, exempelvis går värdet på en våtmark inte att jämföra med värdet på en annan våtmark i ett annat land och klimat.

Ersätter naturens varor

Under sin föreläsning betonade Partha Dasgupta ytterligare en utmaning, att vi har stort fokus på vad naturen tillhandahåller för varor, som timmer och vatten, och för lite fokus på de livsviktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och reglering av klimatet, som naturen tillhandahåller. För att skapa en naturpositiv ekonomi behöver vi fokusera mer på vårt beroende av ekosystemtjänster och hur vi reglerar och underhåller dem.

– Den stora skillnaden mellan varor och ekosystemtjänster är att vi kan ersätta varorna. Exempelvis kan naturgas ersättas med förnybar energi. Och kanske har det korrumperat våra tankar, vi tror att vi kan ”ersätta oss” ur de problem vi skapar. Det fungerar inte gällande ekosystemtjänster eftersom de är sammanlänkande och påverkar varandra.

Vill se radikal förändring av ekonomiundervisning

Partha Dasgupta är oroad över att barn som växer upp idag saknar kunskap om hur naturen fungerar. I vissa länder läser barn naturkunskap i skolan från tidig ålder, men i ett globalt perspektiv är det unikt. Att skapa intresse för naturen tidigt i livet bidrar sannolikt både till större kunskap och engagemang långsiktigt.

Likaså uppmanar han till en radikal förändring av undervisningen i ekonomi, där han anser att vi behöver utmana synsätt om att ekonomi är frikopplat från naturen och i stället se hur ekonomi kan användas för att motivera till positiva förändringar i samhället.

I sin rapport ger han flera förslag, bland annat om att initiera ekonomisk kompensation för att reglera och underhålla ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Ett av förslagen handlar om ett globalt system för prissättning av djuphaven.

– Miljarders miljarder dollars skeppas över djuphaven, men ingen betalar en penny för det. Varför inte beskatta frakt och fiske i dessa områden? En kalkyl visar att det skulle innebära en pott på hundratals miljarder, pengar som inte tillhör några enskilda länder, utan hela världen. Dessa pengar skulle kunna användas för att restaurera Amazonas och subventioner till Brasilien för att förhindra att regnskog bli plantage och betesmark och i senare skede till varor som vi sedan köper. Det är lösningar som denna som vi ska utveckla med utgångspunkt i ekonomi.