Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Publicerad 2020-05-07

Civilsamhället får betydande roll i Mistras nya utlysning

En samhällstransformation med fokus på klimat, jämlikhet och digitalisering. Ett forskningsprogram där civilsamhället och andra aktörer bidrar till att underlätta omställningen. Det är syftet när Mistra efter sommaren kommer med en ny utlysning.

FN har förklarat 2020-talet som årtiondet då vi behöver gå från ord till handling i klimatarbetet. För att nå Parisavtalets målsättningar måste innovationskraften i hela samhället mobiliseras, vilket innebär att nya aktörer behöver mötas och samverka.

I det nya forskningsprogrammet, som Mistra planerar att utlysa efter sommaren, ska tvärvetenskaplig forskning och innovation bidra med kunskap och lösningar för en rättvis samhällsomställning för klimatet. Här kan civilsamhället ha en nyckelroll.

– Historiskt har civilsamhället haft en stor roll i samhällsförändringar, såväl i Sverige som globalt. Inom civilsamhället agerar man ofta snabbt som respons på olika samhällsbehov och där tror vi det finns mycket för andra att lära. Det vi också tror är viktigt i den här utlysningen är att hela samhällets innovationspotential utnyttjas. Vi hoppas att civilsamhällets aktörer vill ta en tydlig roll i vårt kommande program, säger Åsa Moberg, programansvarig på Mistra.

Begränsa klimatförändringarna och öka jämlikheten

Programmet tar avstamp i klimat, jämlikhet och digitalisering. Att begränsa klimatförändringarna och samtidigt bidra till ökad jämlikhet på global och lokal nivå är viktiga målsättningar.

Åsa Moberg poängterar att Sverige, trots anseende om en mer progressiv miljö- och klimatpolitik, har ett stort klimatavtryck per person. Dessutom har inkomstklyftorna i Sverige ökat mer än i andra OECD-länder sedan 1980-talet, inte minst mellan svenskfödda och utlandsfödda. Skillnaden mellan olika regioner blir också större.

– Vi behöver minska växthusgasutsläppen drastiskt utan att öka ojämlikheten och skapa konflikter mellan olika samhällsgrupper. Det är även intressant att studera möjliga positiva synergieffekter här, till exempel hur åtgärder som främjar jämlikhet också kan bidra till minskade utsläpp.

Digitalisering kan skapa disruptiva samhällsförändringar – men innebär samtidigt både hot och möjligheter för en hållbar utveckling. För att utnyttja potentialen krävs en omfattande och genomtänkt styrning av samhällsomställningen. Annars riskerar nya digitala lösningar att skapas med utgångspunkt i vår gamla samhällsstruktur och därmed befästa rådande produktions- och konsumtionsmönster.

– Klimat, jämlikhet, digitalisering och civilsamhället är fyra mycket viktiga fokusområden var för sig och genom att knyta dem samman, studera och utvärdera civilsamhällets metoder och digitala möjligheter på vetenskaplig grund, tror vi att nya insikter kan generas, säger Åsa Moberg. Det kommer att bli en utmaning och just därför ser vi potentialen för ett Mistraprogram med denna komplexa ansats.

Mistra kommer att finansiera programmet med 40 MSEK. Utlysningen planeras till augusti 2020.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling