– Vi producerar allt fler intressanta resultat. Framgent behöver vi länka ihop de olika arbetspaketen. Vi måste också fördjupa forskningen inom vilka policyåtgärder och beteendeförändringar som behövs, säger Lars Zetterberg som är programchef för Mistra Carbon Exit.

Mistra Carbon Exit startade som en följd av Parisavtalet och Sveriges klimatmål om koldioxidneutralitet 2045. Hur ska omställningen gå till? Mistra Carbon Exit försöker besvara den frågan genom att ta ett helhetsgrepp. Programmet består av fem arbetspaket och fyra fallstudier. Målet är att skapa transformation i samhället.

– Det handlar om hur vi producerar råvaror, hur vi förflyttar oss, hur samhället upphandlar med mera.

Under konferensen presenterades aktuella studier som var och en och tillsammans berörde dessa arbetspaket och fallstudier. De handlade om svårigheten att använda klimatkrav i offentlig upphandling av stora infrastrukturprojekt, om ambivalensen hos medelålders bilister att ställa bilen och istället gå med i en bilpool. Liksom om vad som krävs för att få politiker att ändra beteende när de fattar beslut som innebär klimatåtaganden.

Det fördes också initierade diskussioner om värdekedjor från råvara till slutkonsument, vilket är ett fokus för Mistra Carbon Exit. Man diskuterade i vilken grad koldioxidlagring måste användas för att nå ner till noll koldioxidutsläpp. Men även Sveriges roll som europeiskt föredöme i klimatarbetet, och i vilken mån det verkligen är så.

Svårt att få in klimatarbete i upphandlingsrutiner

Infrastrukturprojekt ger upphov till stora koldioxidutsläpp. Där inbegrips tunga transporter, stor användning av betong, stål och andra material som orsakar betydande utsläpp vid tillverkningen. Projekten är ofta komplexa och svåra att standardisera eftersom de har stora organisationer, pågår under lång tid och är just projekt.

Hur lätt eller svårt är det att implementera klimatkrav vid själva upphandlingen av projekt? Svårt, blev svaret från Anna Kadefors, KTH, och Stefan Uppenberg, WSP.

De presenterade resultat från forskningsprojektet Impress som Mistra delfinansierat. Där har de gjort intervjuer och kvalificerade analyser av stora infrastrukturprojekt i fem länder: Storbritannien, USA, Sverige, Nederländerna och Australien. Länder som arbetade olika och med olika förutsättningar när det gäller upphandlingskrav för klimat.

Gemensamt för dem är svårigheten att specificera krav och att få dessa utförda i praktiken.

– Det fanns ingen helig Graal, men det fanns några goda exempel, sa Stefan Uppenberg.

De som lyckades hade kontinuerliga samarbeten längs hela leverantörskedjan, ofta med hjälp av eldsjälar och representanter från beställaren som fanns med på plats och kunde fungera som bollplank och pådrivare.

EU växlar upp klimatambitionerna

Hälften av Sveriges utsläpp ligger under EU-lagstiftning. En fråga som ställdes var hur väl Mistra Carbon Exits arbetspaket rimmar med EU:s vision ”A Clean planet for all”. Man konstaterade att det fanns en betydande överlappning inom en majoritet av nyckelområdena. Men också att det kunde finnas konflikter mellan ett svenskt perspektiv och EU:s. Bland annat framhölls att svenska högutvecklade värdekedjor inte omedelbart kan appliceras i Europa.

Nu är EU-kommissionen på väg att ersättas av en ny. Milan Elkerbout är till vardags knuten till Brysselbaserade tankesmedjan CEPS, Centre for European Policy Studies, men befinner sig på ett Mistra Fellow-år vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han gav en rykande aktuell rapport om vad som är att vänta av nästa EU-kommission på klimatområdet.

Holländaren Franz Timmermans får en roll som verkställande vice president under kommissionsordföranden Ursula von der Leyen, och blir direkt ansvarig för klimatarbetet i direktoratet för klimatarbete, DG Clima.

– Det är en maktposition. Det nya i den rollen är att han får exekutiva befogenheter och inte bara en koordinerande roll som tidigare vice ordföranden har haft, säger Milan Elkerbout.

Timmermans måste dock samarbeta med en rad andra kommissionärer för jordbruk, transport, energi med mera för att driva sina frågor.

Ursula von der Leyen har rivstartat med höga ambitioner på klimatområdet. Vissa av hennes idéer kan dock bli tröga att baxa igenom, tror Milan Elkerbout. Det gäller bland annat idén om en gränstull för koldioxid.

Detsamma gäller förslaget att omvandla EU:s investeringsbank till en klimatinvesteringsbank. Frågan ägs av lettländaren och vice ordföranden, Valdis Dombrovskis.

– Han är för idén och skulle kunna fungera som en dörröppnare. Men det är en ny fråga som han inte har arbetat med tidigare, säger Milan Elkerbout.

Beteendeförändringar avgörande för klimatomställning

Vid Linköpings universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet pågår en rad beteendestudier, både med experimentella upplägg och genom fokusgrupper.

Syftet är att fånga in de överväganden, hinder, det motstånd och också de öppningar till förändring som finns inom olika grupperingar i samhället – och som måste till för att klimatomställningen ska bli allvar.

Viktoria Wibeck och Kajsa-Stina Benulic, Linköpings universitet, visade preliminära resultat från en attitydundersökning där det framgick att hinder för att exempelvis ersätta den egna bilen med en elbil kunde vara frånvaron av laddstolpar samt en rädsla att hoppa på en teknik som efter några år kunde visa sig omsprungen. De har också undersökt synen på ledarskap inom klimatområdet hos en grupp svenska högre chefer.

Magnus Hennlock vid IVL har gjort en studie om samåkande och bilpooler bland inbitna bilägare. Alla dessa studier ingår i arbetspaket 3 (WP3) inom Mistra Carbon Exit och som ska länkas till de andra arbetspaketen, inte minst arbetspaket 4 som fokuserar på policy.

– Vilka policyförändringar är det som kommer att få människors beteende åt rätt håll, frågade Magnus Hennlock under konferensen.

Som sista presentationspunkt visade Johan Rootzén och Ida Karlsson upp sin fallstudie från ett antal pågående byggnads- och anläggningsprojekt. Där har de kartlagt hur material, energi och transporter används i konstruktionsprocesser och hur dessa flöden och värdekedjor kan transformeras i framtiden utan att effektiviteten hotas.

Konferensen var den tredje som Mistra Carbon Exit anordnat och den vände sig främst till de forskare och medarbetare som är knutna till programmet. Ett 40-tal personer medverkade.

Text: Thomas Heldmark