Almedalssessionen Mat, konsumtion och material – Så uppnår vi hållbara och hälsosamma livsmedelssystem baserades på en rapport med fyra framtida scenarios för livsmedelssystemet, framtagna av forskningsprogrammet Mistra Food Futures. Helena Hansson, programchef för programmet, som arbetar för ett hållbart och resilient livsmedelsystem förklarar att syftet med att precisera tänkbara framtider är att skapa mer djuplodande diskussioner. Genom att ta avstamp i de olika scenarierna kan diskussioner om vad vi vill vi uppnå, varför/varför inte och vilket arbete som krävs för att komma dit främjas. De fyra scenarierna som förklaras i rapporten är: Food as Industry, Food as Culture, Food as Food Tech och Food Forgotten.

Forskningsprogrammet har nyligen lämnat en rapport som bidrag till regeringens arbete med Sveriges nya livsmedelsstrategi. Helena Hansson anser att strategin behöver ha ett holistiskt hållbarhetsperspektiv och fokusera på att öka både produktionen av framtidens mat, vilket innebär mer baljväxter, frukt och grönt och att animalierna kommer från cirkulära system. Hon slår också ett slag för ett tydligare fokus på konsumtionen och inte enbart styra produktionen.

– Vi behöver också sätta in styrmedel för att accelerera implementeringen av befintlig teknik som leder till fossiloberoende, samt tänka beredskap och hållbarhet samtidigt. Men även skapa en vision för den hållbara goda maten, säger Helena Hansson.

Språklig paketering kan förenkla

Markus Larsson är forskare inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption och anser att politiken behöver använda sig av både morot och piska för att vi ska främja en mer hållbar konsumtion av livsmedel.  Men när det gäller piskan är politikerna rädda att klampa in i människors kök, konstaterar Markus Larsson.

– Det ser vi till exempel när det gäller köttfria dagar i skolköken. Men om vi ska påverka konsumtionen av livsmedel är den offentliga upphandlingen mycket viktig. Vår forskning visar att om vi laborerar lite med befintlig matsedel och byter ut vissa ingredienser så kan vi sänka klimatpåverkan betydligt, med 20–40.

Forskningen visar att en blandning av skatt och subventioner kan vara det mest effektiva sättet att använda styrmedel för att påverka våra konsumtionsval. Rattar man det rätt kan det bli skatteneutralt och ge både positiva miljö- och hälsoeffekter. En nackdel är dock att Skatteverket inte är så pigga på olika skattesatser, enligt Markus Larsson. Samtidigt tror han att ett system likt olika momssatser skulle gå att införa.

– Styrmedel är ett sätt att styra och vi måste våga ta det ansvaret. När vi har tittat på skolmatsedlar har det gått väldigt smidigt om det inte kallas för köttfria dagar. Det handlar om språklig paketering.

Momsen tycker även Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, är ett mycket intressant verktyg och företaget har själva undersökt hur det skulle kunna användas. EU är positiva och vill att man jobbar mer för att använda momsen för att styra konsumtionen. Det finns också förslag på andra modeller som att hållbarhetsmärkta varor får sänkt eller ingen moms eller att se på hela kategorier, exempelvis chark.

Plastens roll i livsmedelssystemet

En viktig del i ett hållbart livsmedelssystem är förpackningar. Rajni Hatti-Kaul, programchef för Mistra STEPS som utvecklar plast baserad på bioråvara, förklarar att plast behövs både för att täcka grödor och som förpackningar. Viktigast är att plasten är förnybar och att den kan återvinnas. I livsmedelsscenariet om mer odling av mat poängterar hon att restprodukter från livsmedelsproduktion skulle kunna användas som byggstenar för förnybar plast.

– Vilken plast vi behöver beror mycket på vilken mat som ska produceras. Det händer mycket gällande återvinning av plast idag, men mindre när det handlar om att fasa ut fossil plast. Det behövs styrmedel för att främja bioekonomi och användning av mer förnybar råvara, exempelvis från koldioxid eller organiskt avfall.

Leif Nilsson, styrelseledamot i Mistra STEPS, anser att det viktigaste är att materialet används cirkulärt och här tycker han att politiken går alldeles för långsamt fram.

– Vi behöver en politik som verkligen trycker på övergången från dåliga till bra förpackningar – återanvändningsbara eller återvinningsbara – och här är politiken idag allt för långsam.

Leif lyfter också exempel på mer cirkulära system, som att en nedbrytbar täckfilm som skyddar grödor skulle kunna innehålla gödsel för att undvika ett extra varv med traktorn, att förpackningarna med grödor kan återvändas för gödseltransport och att konsumentförpackningar både går att materialåtervinna och görs i mindre skala för att minska matavfall.

Nanopartiklars effekter på miljö och människa

Forskningsprogrammet Mistra Environmental Nanosafety studerar bland annat användning och nedbrytning av nanomaterial och nanopartiklar samt arbetar med riskbedömning för att identifiera luckor i viktig kemikalielagstiftning som Reach. Ett typiskt användningsområde för nanomaterial är matförpackningar, berättar Christina Isaxon, forskare inom programmet. Genom en beläggning på insidan av livsmedelsförpackningar kan matens hållbarhet öka och bidra till att man lättare får ut hela innehållet. Hon anser att det viktigaste för beslutsfattare och industri som använder nanopartiklar är att tänka på att nanomaterial har helt nya och speciella egenskaper som människa och naturen aldrig har varit utsatta för tidigare och efterfrågar tydligare lagstiftning.

– Vi vet att det finns synergieffekter som är extremt svåra att förstå mellan nanopartiklar och miljön. När de hamnar i naturen och åldras ändras också nanopartiklarnas egenskaper, och det kan leda till en kombinatorisk effekt som är utmanande att studera och mycket svår att överblicka. Jag tycker att beslutsfattare och industri ska tänka efter före. Om nya material har egenskaper som skulle kunna vara farliga för människa eller miljö ska man välja något annat. 

”Finns ett hat mot växtbaserat”

Under Almedalssessionen knöts olika perspektiv på hållbara och hälsosamma livsmedelsystem ihop. Och det är på den här vägen vi behöver fortsätta på inom forskningen, konstaterar Helena Hansson. Akademin behöver jobba tvärvetenskapligt och transdisciplinärt för att se helheten och hitta praktiska lösningar.

Åsa Domeij håller med om systemperspektivet och lyfter vikten av att jobba än mer med konsumtionsperspektivet, som idag är ett mycket laddat område och som hon ser som en intressant kulturell diskussion.

– Vi lanserade precis en produkt med syfte att kunden inte ska behöva förändra sitt beteende men nästan halvera sitt klimatavtryck då hälften är nötkött och hälften är grönsaker. Då märker man hur delat det blir i sociala medier – vissa tycker det är bra medan andra blir arga. Det här är något nytt på senare år, mat har alltid engagerat och varit laddat, men det finns i vissa kretsar ett hat mot växtbaserat, säger Åsa Domeij.

Att kött är en mycket känslig fråga ser även Markus Larsson och anser att vi kan smyga in mer vegetariskt i skolkök och på äldreboenden utan att göra en så stor sak av det. Det behövs mer forskning, men samtidigt har vi mycket kunskap och kan plocka de lågt hängande frukterna – egentligen redan igår – för att sedan nå längre.

– Politikerna kanske behöver gå in och tycka till om det vi konsumerar. Bara förra veckan kom de nya nordiska näringsrekommendationer som pekade på synergier mellan miljö och hälsa. Politiken reagerade instinktivt och sa att vi inte ska tycka till om folks köttvanor. Jag vet inte varför det är så känsligt, politiken är inne och styr i massa områden, men det som är i köket värjer man sig för.

Se hela sessionen här: