På Kretslopp och vatten i Göteborgs stad arbetar Anna Ohlin Saletti. Hon är en av tio doktorander inom forskningsprogrammet Mistra InfraMaint med fokus på smart underhåll av kommunal infrastruktur. Fyra av dem är så kallade kommundoktorander, det vill säga industridoktorander som är direkt anställda av den kommunala organisationen. Anna Ohlin Saletti är i grunden civilingenjör inom väg och vatten och har tidigare arbetat på samma arbetsplats som nu, samt som konsult inom VA-branschen. När doktorandtjänsten inom Mistra InfraMaint annonserades sökte hon och idag arbetar hon inom projektet ”Från gömda avloppsnät till full åtkomlighet för smarta beslut”. Projektet fokuserar på att hitta en hållbar nivå för tillskottsvatten, ett stort VA-problem, berättar Anna Ohlin Saletti.

– Tillskottsvatten är det vatten i avloppssystemet som inte är spillvatten, utan kan vara exempelvis dagvatten som är påkopplat på avloppssystemet. Det leder till att avloppsystemen blir överbelastade, vatten läcker ut, risk för översvämningar, samt att processerna vid reningsverken fungerar sämre och orenat avloppsvatten släpps ut. Idag finns ingen effektiv lösning. Det är dyrt att bygga om och samtidigt ett stort problem som vi behöver bli av med, förklarar hon.

På VA Syd i Malmö arbetar Martin Bjarke, även han doktorand inom Mistra InfraMaint och knuten till Lunds tekniska högskola. Han forskar inom samma område som Anna Ohlin Saletti, med fokus på kopplingen mellan information om ledningarnas status och beslutsstöd för underhåll och förnyelse. Martin Bjarke har tidigare arbetat som konsult inom samhällsbyggnad, främst inom riskhantering.

– Jag lockades av att arbeta med mer strategiska frågor och såg en chans att få jobba med forskning och utveckling. Som kommundoktorand har jag tryggheten med att vara anställd inom en organisation och personligen tycker jag att det är roligt att tillhöra ett team som är engagerade i det jag forskar om.

Nära anknytning till verklighetens utmaningar

Anna Ohlin Saletti studerar just nu beslutsmetoder för att bäst hantera problemet med tillskottsvatten. Ett nätverk med flera kommuner är knutet till projektet. Som industridoktorand med placering ute i kommun spenderar hon ungefär en dag i veckan på kontoret på Göteborgs stad och den mesta tiden på Chalmers. För henne känns det viktigt att forskningen har en nära anknytning till verklighetens utmaningar. Eftersom hon är anställd på kommunen är hon närvarande i diskussioner om dess behov och utmaningar. Hon har handledare på båda arbetsplatserna.

– En gemensam utmaning för de flesta industridoktorander är att forskningen både ska vara akademiskt publicerbar och konkret användbar. Det gäller att hitta en balans mellan de olika delarna som tjänsten innebär. Jag pratar med mina handledare och min chef för att vi tillsammans ska skapa en gemensam målbild, säger Anna Ohlin Saletti.

Balansen är även något som Martin Bjarke brottats med. Han har haft en lite längre startsträcka. En omorganisation inom VA Syd innebär att hans närmaste team är relativt nyetablerat och han har stor frihet och stort eget ansvar att själv forma sitt arbete och sin forskning. Eftersom han själv är ny i branschen har det tagit ett tag att komma in i området och veta hur han ska ta sig an sin nya roll. Samtidigt bidrar den nära kontakten till medarbetarna på VA Syd till att han får ta del av frågeställningar och diskussioner och kan hitta kunskapsluckor och därmed vetenskapligt intressanta områden.

– Jag trodde att min forskning skulle innebära mer fokus på dataanalys, verktyg och modeller för att se vilka avloppsrör som är mest kritiska. Men det finns mycket forskning redan. Nu tittar jag mer på varför existerande verktyg för detta inte används – vilka är bromsklossarna. Hur arbetar man med verktyg idag, hur har man jobbat tidigare, vilka är utmaningarna? Det är lätt att få mina kollegor att avsätta tid till intervjuer som jag behöver för min forskning, säger Martin Bjarke.

Miljö och klimat lockade

För Anna Ohlin Saletti är kunskapen om organisationen – som hon dels har med sig sedan sin tidigare anställning på arbetsplatsen, och i den nuvarande tjänsten – värdefull. Både för henne själv och för organisationen och forskningen, berättar Anna Ohlin Saletti. Nya tankegångar från forskningen diskuteras på arbetsplatsen. Och de utmaningar kommunen brottas med är viktiga perspektiv i forskningen. Dessutom innebär tjänsten att hon får in data till sitt projekt och hon kan förmedla kontakter mellan medarbetare på Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och forskare på Chalmers.

– Det informella nätverksbyggandet är viktigt och som industridoktorand blir du en bro mellan akademi och kommun som möjliggör tillämpbar forskning. Det var just Mistra InfraMaints fokus på miljö, klimat och hållbarhet som lockade mig. För att hantera klimatförändringar och infrastrukturutmaningar behöver akademi och kommun samarbeta mer. Historiskt har vi tittat mer på ekonomiska konsekvenser av volymer och flöden gällande vatten, nu breddas perspektivet till även miljömässiga och sociala konsekvenser.

Och det är just den värdefulla kontakten mellan akademi och kommun som Anna Ohlin Saletti berättar om, som är Mistra InfraMaints syfte med kommundoktoranderna. Gunn-Mari Löfdahl, biträdande programchef för Mistra InfraMaint fram till årsskiftet, berättar att kommundoktoranderna ger spinoffeffekter åt alla håll. Att forskningen ligger nära behovsägarna bygger kompetens hos både doktoranden, inom organisationerna och inom akademin.

– Det är jätteroligt att programmet har fått in så bra doktorander. De är nyfikna personer som kan kommunicera både inom organisationen och inom programmet samt ge ringar på vattnet. I den här typen av forskningsprogram där vi vill uppnå flera effekter, göra nytta och få relativt snabb effekt är det viktigt att en del av forskningen finns inom organisationer och i förlängningen kommer hela sektorn till nytta, säger Gunn-Mari Löfdahl.

Rekrytering – en utmaning

Att rekrytera doktoranderna har dock varit en utmaning. Att rekrytera inom VA-branschen är generellt ganska tufft, berättar Gunn-Mari Löfdahl. Redan när Mistra InfraMaint skrev sin programansökan sonderade de intresset för att anställa doktorander hos sina partnerorganisationer. Många nappade, men alla har inte lyckats. En viktig aspekt är också tidsperspektivet. Att rekrytera doktoranderna tog i flera fall upp till två år. Mistras forskningsprogram får finansiering för fyra år med möjlighet till en andra fas på ytterligare fyra år. Då doktorandutbildningen är fyra till fem år lång krävs det att doktoranden påbörjar sitt arbete direkt vid programstart för att hinna bli klar under programmets första fas.

Inom Mistra InfraMaints regi träffas doktoranderna två gånger per år. Anna Ohlin Saletti berättar att vissa av dem också har lunchträffar och uppdaterar varandra om vad som händer inom projekten samt utbyter erfarenheter på egen hand. De läser också vissa av kurserna gemensamt. Martin Bjarke arbetar tätt samman med en doktorandkollega som är anställd på Nordvästa Skånes Vatten och Avlopp, NSVA, och som har samma handledare på Lunds tekniska högskola. Han berättar att doktoranderna har som ambition att samordna sig mer för att stötta varandra.

Egentligen skulle vi vilja ha en tätare dialog, men det är en balansgång i hur mycket tid vi ska ta i anspråk. Precis nu åker vår programchef Lars Marklund och min efterträdare Magnus Arnell runt och besöker våra partnerorganisationer, bygger kontakt och ser var vi kan stötta. Det tror vi kan ge stor effekt och är en viktig del i vårt arbete, säger Gunn-Mari Löfdahl.