Automatgenererad bild.
Publicerad

6 maj 2013

PlantComMistra

Forskningsprogrammet PlantComMistra, som avslutades 2013, fokuserade på stråsäd, framförallt korn, och dess angrepp av havrebladlus. I Sverige är havrebladlusen den besvärligaste skadeinsekten på vårsådd stråsäd, som korn och havre.

VAD VAR UTMANINGEN?

Bladlöss är viktiga skadegörare i olika former av växtodling. Försök att förhindra skador till följd av angreppen leder till en omfattande användning av bekämpningsmedel.

Vissa år är bladlusen mångtalig, och dess framfart i kornfälten kan utan motåtgärder leda till ett 25-procentigt skördebortfall. För att minska
skadorna tvingas odlarna använda kemiska bekämpningsmedel. Då vårsådd stråsäd är den arealmässigt största grödan i Sverige, innebär detta en stor användning av bekämpningsmedel för att övervinna bladlusangreppen.

I arealmässigt stora grödor medför detta en betydande miljöbelastning i odlingslandskapet. I alla grödor medför pesticidberoendet hanteringsrisker och restproblem.

VILKA RESULTAT HAR PROGRAMMET GETT?

Målet var att skapa en hållbar bekämpningsstrategi som bygger på kombinationen av nya odlingssystem, nytt sortmaterial med multigen resistens, inducerad resistens och ökad bekämpningseffekt av naturliga fiender.

Med hjälp av nya kunskaper om signalämnen mellan växter kan man motverka skadegörarnas etablering i grödan och gynna de naturliga fiendernas sökande efter bytesdjur.

PlantComMistra öppnar upp helt nya möjligheter inom växtförädling och jordbruk.
Therese Christerson, växtförädlare, Svalöf Weibull AB

Undersökningarna har utgått från vårkorn som är en dominerande gröda i svensk växtodling och havrebladlus som är en allvarlig skadegörare.

VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?

Minskad kemisk bekämpning står högt på önskelistan hos lantbrukare, företag, myndigheter och allmänheten. Praktiker kan inspireras till nytänkande i växtodlingen.

Växtförädlingsföretag får underlag för nya förädlingsstrategier och nya sorter. Nisch-företag inom växtskyddssektorn kan utnyttja resultaten för att utveckla nya produkter baserade på ”gröna” kemikalier.

I ett längre perspektiv kan kunskap om växt-växt kommunikation även vara av intresse inom landskapsvård och miljövård. Den nya kunskapen inom landskapsekologi och biodiversitet kommer även att stödja miljövårdare i deras arbete.

ALLELOBOSIS - VÄXT/VÄXTKOMMUNIKATION
Genom att studera hur växter kommunicerar med varandra genom signalämnen - allelobiosis - kan man påverka grödan att själv öka sin resistens mot skadeinsekter, men också dra till sig skadeinsekternas naturliga fiender, och på så sätt göra växterna mer robusta.

PlantComMistra pågick mellan 2006-2013 och totalt investerade Mistra 69 miljoner kronor i programmet. Stockholms universitet var programvärd och Lisbeth Jonsson programchef. Magnus Börjeson var programstyrelsens ordförande.

Forskningen skedde i samarbete mellan fyra institutioner; SLU Alnarp, SLU Uppsala, SLU Umeå och Stockholms universitet.

För mer information om PlantComMistra kontakta:
lisbeth.jonsson@su.se