Publicerad

26 januari 2016

Vår forskning

Mistra-SWECIA skapade vetenskapligt stöd för arbete med klimatanpassning, baserat på den senaste klimatforskningen inom områden som klimatologi, ekosystemvetenskap, ekonomi, sociologi och statsvetenskap.

Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt med expertis inom flera forskningsområden studerades klimatfrågan från olika håll och på olika skalor. De olika forskningsområdenas metoder och arbetssätt togs tillvara, och under programtiden ökade utbytet och samarbetet mellan de olika områdena, vilket drivit forskningen framåt.

Ett flaggskepp i det tvärvetenskapliga arbetssättet var en omfattande och mångfacetterad fallstudie om svenskt skogsbruk i ett förändrat klimat som genomfördes under programmets andra fas (2012-2015). I den studerades klimatpåverkan på såväl produktion som på ekosystemtjänster, biologisk mångfald och möjligheter till rekreation och för att studera klimatanpassningsprocesser i ett verkligt sammanhang. Fallstudien möjliggjorde även ett nära samarbete med beslutsfattare och andra som medverkar i klimatanpassningsprocessen och i skogssektorn.

Programmets struktur

Fas I av programmet (2008-2011) var organiserat efter disciplinära projekt. Samarbete skedde främst inom de två fallstudierna som handlade om klimatanpassning inom vattensektorn respektive skogssektorn. Under fas I utvecklades grunden till de allt mer tvärvetenskapliga ansatserna som senare karakteriserade programmet

Mistra-SWECIA fas II löpte 2012-2015. Forskningen fokuserade på tre tvärvetenskapligt organiserade komponenter. De två första komponenterna var i sin tur uppdelade i sammanlagt fem olika delprojekt med tvärvetenskapliga inslag.

Komponent I: Regional anpassning Inom ramen för den första komponenten studerades klimatpåverkan och anpassningsprocesser i olika sektorer inom vilka vi använder marken: skogsbruk, jordbruk och naturvård.

1. Forskning på regionala klimatanpassningsprocesser
2. Forskning på regional klimatmodellering: högupplösta klimatscenarier, klimateffekter och riskbedömning.

Komponent II: Globala drivkrafter I den andra komponenten sökte programmet fastställa globala och indirekta drivkrafter som påverkar behovet för och sammanhanget inom vilket klimatanpassning måste ske.

3. Klimat- och ekonomimodellering
4. Globala klimatscenarier.
5. Markanvändning

Komponent III: Partnerdrivna studier och syntes Den tredje programkomponenten utgjorde en plattform för samarbete mellan forskare och intressenter. Samarbetet hade som mål att bygga broar mellan vetenskap och praktik på klimatanpassningsområdet och ett gemensamt lärande.

Vetenskapliga resultat och framsteg

De naturvetenskapliga forskningsområdena i programmet byggde på användande av avancerade vetenskapliga modeller för markanvändning, ekosystem och klimat. Gällande klimatmodelleringen har forskningen inom programmet bidragit till att utveckla högupplösta modeller som framöver kan beskriva förändringar även på lokal skala, med en upplösning om någon kilometer, vilket är en markant vidareutveckling jämfört med klimatmodeller som tidigare hade upplösningar ner till några mil.

Ekosystemmodelleringen inom programmet bidrog till att ta fram modellkomponenter för att simulera skogsskötsel och att beräkna risken för skador så som stormskador, angrepp av granbarkborre och frostskador. Detta möjliggjorde en jämförelse mellan olika skötsel­alternativ med avseende på framtida produktion, risktagande, ekonomiskt utfall, påverkan på biodiversitetsindikator och kolbalans. Modellerna bidrog i vissa fall med information till varandra, till exempel kunde klimatmodellernas information om det framtida klimatet användas i ekosystemmodeller, som då kunde modellera hur skogen ur olika perspektiv reagerar på såväl ett förändrat klimat som olika skötselstrategier. Resultaten kan i sin tur användas hos myndigheter och företag för att ta fram rekommendationer om skogsskötsel under klimatförändringar.

Det samhällsvetenskapliga bidraget till Mistra-SWECIA rörde forskning om själva anpassnings­processen till ett klimat som successivt förändrats. För att belysa anpassningsprocesser i ett verkligt sammanhang fokuserades det som nämnts ovan på den svenska skogssektorn, med fält- och litteraturstudier. Det har lett till ökad kunskap om klimatanpassningslandskapet och anpassningsprocessen, inklusive roller och intressen hos aktörer (med fokus på enskilda skogsägare och skogstjänstemän), med vem och hur dessa kommunicerar och vem de påverkas av, samt vilka faktorer som driver eller hindrar klimatanpassning. Under arbetet med fallstudien användes ett tvärvetenskapligt angreppssätt vilket har förenat kunskapen om klimat, klimateffekter och anpassningsprocessen.

Klimatekonomimodelleringen involverade såväl ekonomer som naturvetare. Målet var att bygga integrerade modeller som beskriver både klimatet och ekonomin, och som bidrar till den internationella forskningen samtidigt som de är viktiga för relevanta intressenter. God framgång nåddes inom modellutvecklingen med bland annat nya vetenskapliga insikter genom utvecklingen av dels en förenklad en-regionmodell, dels en högupplöst multi-regionmodell. Modellerna kan användas för att utforska frågor som hur effekter av klimatförändringar påverkar ekonomi och välstånd, hur framtida utsläppsnivåer påverkas av ekonomisk utveckling och möjlig global prissättning på koldioxid .

Forskningen om global markanvändning har ökat förståelsen för kopplingen mellan socioekonomiska och biofysiska faktorer och hur de relaterar till globala mönster inom markanvändning och produktion av ekosystemtjänster. Ett ramverk utvecklades inom programmet för att belysa dessa komplicerade samband av globala förändringar och möjliga framtida utvecklingar. Ramverket kan generera kvantitativa prognoser, identifiera hur olika drivkrafter och antaganden påverkar utfall, och det kan också redogöra för några viktiga dimensioner av osäkerhet.

Mistra Webbredaktör