Publicerad

19 juni 2012

MAT 21 - uthållig livsmedelsproduktion

Programmet avslutades 2008.

Lönsamt med hållbarhet från jord till bord

Inom forskningsprogrammet MAT 21 har hela livsmedelskedjan stått i fokus för att visa på vägar och valmöjligheter för ett svenskt jordbruk. Målet var att lyckas kombinera högt ställda krav på miljöhänsyn och djuromsorg med produktkvalitet och god lönsamhet för lantbrukare och livsmedelsindustri.

Lärdomarna är att det går att framställa livsmedel på ett hållbart sätt med bevarad biologisk mångfald och samtidigt få god lönsamhet. Det breda greppet har krävt tvärvetenskaplig forskning och konsekvensanalyser på miljö och ekonomi av exempelvis förändrade odlingsmetoder och djurhållning.

”Samarbetet inom Mat 21 har gynnat hela näringen, både primärproduktionen, livsmedelsindustrin och konsumenterna.”
Agneta Dreber, VD för Livsmedelsföretagen och ledamot i styrelsen för Mat 21 åren 2003–2005.

VILKA RESULTAT HAR PROGRAMMET GETT?

Konkreta forskningsresultat som fått praktiskt genomslag rör hur gener påverkar tillväxt eller oönskade beteenden hos djur, markens naturliga vittring av näringsämnen, hur vattenskydd och miljöåtgärder genomförs i praktiken, vilka marker som riskerar att läcka fosfor, att hemlagad mat eller helfabrikat har liknande miljöbelastning samt att kalvar som går längre med kvigorna är en vinst för både ekonomi och djurskydd.

Forskningen har även inkluderat samhällsvetenskapliga aspekter kring konsumenter och lantbrukare. Till exempel visades att många konsumenter inte väger in miljöaspekter i sina köp och var svåra att påverka med information och märkningssystem. En hållbar livsmedelsproduktion kräver också nöjda lantburkare som tror på framtiden, och de visade sig väga in både ekonomi och mjuka värden i sina beslut.

Forskningen visade dessutom att lantbrukarna har mycket att vinna på ett djupgående samarbete. Gemensamma inköp av produktionsmedel liksom gemensamt möte med marknaden stärker lönsamheten, men ger också sociala vinster till en yrkeskår som utför mycket ensamarbete.

VILKA HAR HAFT NYTTA AV FORSKNINGSRESULTATEN?

En tät dialog mellan forskning och livsmedelskedjans olika aktörer har utvecklats inom programmet för att fokusera arbetet på relevanta frågor. Resultaten från Mat 21 har engagerat och gett viktig kunskap till alla aktörer längs matens väg från jord till bord – jordbruket, livsmedelsindustrin och handeln, myndigheter, intresseorganisationer samt konsumenter.  

Programmet avslutades med en syntesfas där tematiska genomgångar av kunskaper och praktiska erfarenheter samlades inom områdena hållbart djurfoder, alternativt växtskydd, minimering av kadmium, konkurrenskraftig livsmedelsindustri, livsmedelsmärkning och utvecklad djuromsorg. Hållbara utvecklingsvägar analyserades och visade på såväl möjligheter som målkonflikter.

Forskningsresultaten har bland annat spridits via en omfattande
seminarieverksamhet samt via faktablad och rapporter som riktats till alla som kan bidra till att förändra livsmedelskedjan. Ett trettiotal forskarstuderande som arbetat tvärvetenskapligt inom programmet har dessutom examinerats och arbetar nu ute hos olika aktörer, där de fortsätter att bidra med den helhetssyn på livsmedelskedjan som präglat arbetet inom Mat 21.

Programtid:
1997–2008

Finansiering:
Mistra investerade 125 MSEK och näringslivet bidrog med 11 MSEK.

Programvärd:
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Programchef:
Rune Andersson, SLU

Programstyrelsens ordf:
Leif Zetterberg (1997–2000), Björn Sundell (2000–2005) och Kjell Ivarsson 2005–2008), alla från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Omfattning:
Forskningen vid Sveriges lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund, Göteborg, Uppsala och Umeå har engagerat över 50 forskare och lett till 31 avhandlingar och 250 vetenskapliga artiklar. En samlad vetenskaplig redovisning har också publicerats som ett temanummer i miljötidskriften Ambio.

Mistra Webbredaktör