Publicerad

19 juni 2012

KAM – Kretsloppsanpassad massafabrik

Programmet avslutades 2004.

Bidrog till att göra svensk massaindustri mer resurseffektiv

Forskningsprogrammet KAM startade 1996 som ett svar på nya och högre miljökrav på massaindustrin samt industrins egna ambitioner. Det övergripande målet var att utveckla lösningar för att producera högkvalitativa massa- och pappersprodukter som minimerade användningen av icke-förnybara resurser och effektivt utnyttjade biomassans energipotential. Ett annat mål var att föreslå principlösningar för ökad slutning av sulfatmassaprocessen, för att minska utsläppen till vatten, förbättra luften kring massaverken och öka resurseffektiviteten.

VILKA RESULTAT HAR PROGRAMMET GETT?

Programmet gav under sina åtta år mängder av resultat, flera som nu används i stor skala i industrin i Sverige och i andra länder. Ett av de viktigaste handlar om att utvinna biprodukten lignin från den svartlut som bildas i massaprocessen. Metoden kallas LignoBoost. Genom att utvinna lignin från svartluten frigörs stora volymer kapacitet i massatillverkningen utan att tunga investeringar behöver göras. Ligninet kan återvinnas och användas som biobränsle och till högpresterande lätta material som kolfiber, vilket medför vinster både för miljö och ekonomi.

”KAM stod för något nytt. Det helhetsperspektiv som togs var ovanligt för den tidens forskning. Hela massaprocessen inklusive reningsanläggningar betraktades, och hänsyn togs till såväl ekonomi, energi och miljö som driftstillgänglighet. Resultatet blev bland annat ett referensmassabruk som vi har haft stor nytta av både i vårt interna utvecklingsarbete och vid dialog med myndigheter i tillståndsärenden.” Karin Emilsson, teknisk direktör, SÖDRA

Under programmets gång startades en pilotfabrik i Bäckhammar för LignoBoost. Programmet har även genererat en rad andra resultat som implementerats i industrin, bland annat bättre kok- och blekbetingelser som ger ett vitare papper. Man har utvecklat nya sätt att bleka massan som ger högre effektivitet och lägre utsläpp till vatten. KAM har också lett till effektivare energiberäkningar och metoder för slutning av blekprocessen. Vid ett massabruk vid Vänern tillämpas metoder utvecklade av KAM som minskar kadmiumbelastningen i vattnet.

VILKA HAR HAFT NYTTA AV RESULTATEN?

Massaindustrin har haft både omedelbar och långsiktig nytta av KAM. Förutom LignoBoost, som är resultatet av ett samarbete mellan forskningsinstitutet Innventia (tidigare STFI-Packforsk) och Chalmers, har fler av ovan nämnda resultat implementerats i industrin. KAM har också genererat bättre kunskap och förståelse för industrins frågor inom universitetsvärlden, samt bidragit med nya utbildade forskare med kontakter inom industrin.

Efter att programmet avslutades 2004 har forskningen fortsatt och 2013 öppnades den första fullskaliga fabriken för LignoBoost i USA. Forskningen ligger också långt framme när det gäller att göra kolfiber av lignin vilket man tror ska ingå som material i bland annat framtidens bilar för att göra dem lättare.

Programtid:
1996–2003

Finansiering:
Mistra investerade 90 MSEK. Näringslivets stöd uppgick till 18 MSEK.

Programvärd:
Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut, STFI

Programchef:
Peter Axegård, STFI

Programstyrelsens ordf:
Göran Eriksson, Korsnäs AB

Omfattning:
Totalt var ett 60-tal forskare kopplade till programmet, varav ett 20-tal doktorander. Programmet samlade deltagare från KTH, Chalmers, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet. Ett hundratal vetenskapliga artiklar har publicerats inom ramen för KAM.  På internationell nivå hade programmet kontakt med EU-programmet Separation methods for closed-loop technology in bleached kraft manufacture.


Mistra Webbredaktör