Publicerad

15 juni 2017

Arktisk programchef invald i prestigefyllt vetenskapligt råd

Carina Keskitalo som är vetenskaplig programchef vid Mistra Arctic Sustainable Development har fått prestigeuppdraget att medverka i EU-kommissionens vetenskapliga råd. Hennes första uppdrag blir att undersöka frågan hur vi ska få mer mat ur haven.

– Vi ska snabbutreda frågan om hur vi får mat från haven, med hjälp av både existerande litteratur och Europas alla akademier. Det påminner delvis om hur ett Mistraprogram drivs, men här sker allt i turbofart, säger Carina Keskitalo om sitt nya uppdrag.

EU-kommissionens vetenskapliga råd SAM HLG (Scientific Advice Mechanism High Level Group) ersätter sedan något år den tidigare funktionen EU:s vetenskaplig rådgivare. Den nuvarande gruppen består av sju forskare, att jämföra med tidigare när posten innehades av endast en forskare, senast Anne Glover. Det gör arbetet mer stabilt. En annan nyhet är att samverkansorganisationerna för Europas alla akademier har ett samarbetskontrakt med gruppen.

– Sammantaget hjälper det oss att ta fram väl underbyggd kunskap samtidigt som det kanske gör oss mer motståndskraftiga mot eventuella påtryckningskampanjer, säger Carina Keskitalo.

Hon är en av två samhällsvetare i gruppen som i övrigt består av naturvetare och matematiker. Bland dessa är genetikern och cellbiologen Paul Nurse, som tilldelades nobelpriset i medicin 2001, och stjärnmatematikern och Fields-pristagaren Cédric Villani. Tidigare CERN-ledaren Rolf-Dieter Hauer är för närvarande ordförande för gruppen.

Samordnande roll för ny kunskap

SAM HLG ska fungera som en vetenskaplig projektledare som bedömer och väljer bland de frågor som EU-kommissionen vill ha svar på. När det arbetet är klart aktiverar de forskare runt om i EU. Till sin hjälp har de ett kraftfullt kansli med stora resurser. Så fort en fråga ska utredas kan det dessutom engagera både sekretariatet och Europas akademier. När EU-kommissionen ber om något sätts alla klutar till.

Just frågan om mat ur haven ska utredas på ungefär ett halvår, följt av peer review-granskning och avnämarmöten.

– Det är otroligt snabbt. Normalt är det här en uppgift som forskare i ett vanligt forskningsprogram har betydligt längre tid på sig för att klara, säger Carina Keskitalo.

Gruppen kan även avböja uppdrag, vilket också har hänt.

– Vi är fristående och kan begära omformuleringar eller neka förslag eller delar av förslag, vilket redan skett vid flera tillfällen. Vi har bara funnits i ett och ett halvt år så det kommer säkert att ske igen, säger hon.

Fokus på nya livsmedel från havet

De sju ledamöterna sitter för närvarande på kontrakt om max två och ett halvt år, vilket kan förnyas en gång. Carina Keskitalo var tidigare ersättare och kom in i november i fjol när en tidigare medlem i gruppen gick i pension. Medlemmarna väljs ut efter en rekommendationsprocess bland europeiska och globala organisationer. Carina Keskitalo rekommenderades av Global Young Academy, där hon satt med i fem år.

Nu är hon alltså sysselsatt med att få svar på frågan om hur haven kan bidra till vår framtida livsmedelsförsörjning. Det handlar i första hand inte om fisk utan snarare om plankton och alger. Uppgiften är tvärvetenskaplig och frågorna de söker svar på handlar om allt från marknadskrafter till nya teknologiska möjligheter.

Till slutet på 2017 väntas projektet komma fram till slutsatser och rekommendationer. I det skedet är det viktigt att ha med avnämare, och i de mötena kommer Carina Keskitalo att konfronteras med olika intressen i form av lobbyister. Men det är inte något hon skräms av.

– I bästa fall kan vi få hjälp av lobbyisterna. Men vi får se, uppdraget om mer mat ur haven har inte gått igenom den fasen ännu.

Rubrik2

Automatgenererad bild, ersätt med riktig bild eller ta bort.

Faktatext

Mistra Webbredaktör