Publicerad

6 oktober 2016

Internationell konferens om evidensbaserad miljövård

Den 25–27 augusti samlades forskare och miljövårdare på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för nätverkets Collaboration for Environmental Evidence (CEE) konferensen om systematiska miljöutvärderingar.

– Det var den första internationella konferensen för oss som arbetar med systematiska utvärderingar inom miljöområdet, säger Sif Johansson vid EviEM som var värd för arrangemanget.

Collaboration for Environmental Evidence, CEE, startade 2009 och består av sex fristående centra runt om i världen som alla arbetar med systematiska utvärderingar med fokus på miljö. EviEM är ett av dessa centra och anslöt sig 2013.

Målet för CEE är att beslut för en hållbar miljö och bevarandet av biologisk mångfald ska baseras på vetenskaplig evidens. Systematiska utvärderingar sammanställer och kritiskt granskar all tillgänglig kunskap om en viss fråga på ett öppet och transparent sätt.

Inom medicinområdet har denna sorts utvärderingar länge varit praxis med Cochrane Collaboration som given förebild. Även inom utbildningsområdet sker en liknande utveckling med Campbell Collaboration. I Sverige representeras denna praxis av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Skolforskningsinstutet.

När de drygt 100 deltagarna från ett 15-tal länder samlades på Naturhistoriska riksmuseet så var det för att utbyta erfarenheter och för att diskturera vägar framåt när det gäller systematiska miljöutvärderingar. Temat för konferensen var Better evidence, Better decisions, Better environment.

– Vi träffas för att forskare och beslutsfattare ska få en chans att lära och dela med sig av kunskap och erfarenheter inom evidensbaserad miljövård, säger Sif Johansson, chef för EviEM (Mistras råd för evidensbaserad miljövård).

Breda erfarenheter av utvärderingar

Bland keynote-talarna märktes Hans Bruyninckx, chef för den europeiska miljöbyrån EEA, som poängterade vikten av bra utvärderingar som underlag till beslut i EU. Andrew Pullin, professor vid Bangor University i Wales och tillika grundare av CEE, pratade om utvecklingen av utvärderingar inom miljöområdet och Sandy Oliver från EPPI-Centre vid University of London (EPPI; Evidence for Policy and Practice Information and Co-ordinating Centre) tog upp svårigheterna med, men nödvändigheten av, att forskare från olika discipliner arbetar tillsammans för att få bra utvärderingar. Anna Jöborn (chef för kunskapsavdelningen på Havs- och vattenmyndigheten) betonade hur viktigt det är med bra beslutsunderlag för att kunna avgöra vilka miljöåtgärder som är kostnadseffektiva.

Konferensens deltagare borrade i frågor som vikten av att involvera intressenter på ett genomtänkt sätt i de systematiska utvärderingarna samt hur man kan utveckla och förbättra de systematiska utvärderingarna .

– Exempelvis var det spännande diskussioner om hur man kan kombinera resultat från kvantitativa och kvalitativa studier, genom så kallade mixed methods, i en systematisk utvärdering, säger Sif Johansson.

Som ett aktuellt exempel nämner hon utvärderingar av stadsnära grönområden. Där finns både kvantitativa fakta som avstånd till grönområden att ta hänsyn till samt kvalitativa fakta om människors upplevelser av grönområdena. Här pågår enligt henne en intressant metodutveckling på området.

Går det att göra snabba utvärderingar?

Sif Johansson berättar också att det på den här konferensen, liksom inom alla organisationer som arbetar med systematiska utvärderingar, diskuterades fördelar och nackdelar med genomföra snabbare utvärderingar eller kunskapsöversikter.

– Ibland kan man behöva ta fram underlag till beslut snabbare än det tar att genomföra en systematisk utvärdering och det kan en kunskapsöversikt eller liknande vara lämplig att ta fram. Men man måste veta, och vara tydlig med, begränsningarna i dessa rapporter, det vill säga vad det är man inte kan fånga upp, säger Sif Johansson.

Konferensen var alltså CEE:s första internationella konferens, men stafettpinnen vandrar vidare och en ny konferens planeras till 2018 i Paris av det franska CEE-centret.

För EviEMs del väntar nästa år en utvärdering av de första fem åren. Det hindrar inte centret från att ha flera pågående utvärderingar.

Bland annat görs ett par utvärderingar i samarbete med centra i andra länder, till exempel en som handlar om skadliga effekter av Neonikotinoider som växtskyddsmedel och effekterna av ett eventuellt förbud mot ämnet, ett projekt som drivs tillsammans med Harper University i Storbritannien. Ett annat projekt utvärderar kunskapen om effekterna av skogsbränning på den biologiska mångfalden och genomförs tillsammans med CEE-centret i Kanada.