Automatgenererad bild.
Publicerad

1 september 2016

Vapenvila och sparkade experter efter kontroversiella skogsfrågor

Under en tid har en infekterad forskardebatt rasat om skogsbruket är bra eller dåligt för klimatet. Den vetenskapliga konflikten stillades först sedan Future Forests arrangerat en internationell konferens i ämnet. Annat ljud i skällan blev det efter ett av programmets seminarier i Almedalen. Ett kontroversiellt uttalande där ledde till att en statlig utredare fick sparken.

I vintras publicerades en artikel i tidningen Science som hävdade att det europeiska skogsbruket driver på klimatförändringarna. Artikelförfattarnas tes går på tvärs mot tidigare antaganden, vilket ledde till att ett antal etablerade skogsforskare runt om i världen gick i taket. På ett nystartat mejlforum argumenterade ett 70-tal av dem med emfas att artikelns slutsatser var felaktiga.

– Tyvärr blev debatten snabbt polariserad och bidrog inte på något sätt till att driva frågan framåt, säger Tomas Lundmark, skogsskötselprofessor vid SLU och verksam inom Future Forests.

För att bringa lite ordning i diskussionen föreslog han att programmet skulle bjuda in kontrahenterna till en konferens för att de där skulle få mötas öga mot öga. Sagt och gjort, några dagar före midsommar fylldes Kungl. Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm till bredden med forskare som ville argumentera för sin sak.

Många är kända namn inom skogskretsar, bland annat Pekka Kauppi och Gert-Jan Naaburs som varit med och tagit fram en IPCC-rapport som menar att ett aktivt skogsbruk är ett effektivt sätt att motverka klimatförändringarna. Naturligtvis fanns även Kim Naudts och Sebastian Luyssaert som var författare till artikeln i Science på plats för att förklara och försvara sina motsatta slutsatser.

Under en intensiv dag belystes frågan om skogsbrukets effekter för den globala temperaturstegringen ur en mängd olika perspektiv. Några av djupdykningarna handlade om hur mycket skog det fanns i Europa under 1700-talet och om att olika skogstyper reflekterar det inkommande solljuset i varierande grad.

– Tack vare att vi träffades och inte bara var hänvisade till att läsa varandras vetenskapliga rapporter skapades en större förståelse för våra skilda ståndpunkter. Jag tror också vi var eniga om att det som är viktigt att reda ut är om, och i så fall hur, skogen kan göra än större klimatnytta än vad den redan gör.

Kort eller långt perspektiv

En annan fråga som avhandlades var om skogens potentiella klimatnytta bör bedömas ur ett kort eller långt perspektiv.

I det korta alternativet ska de skogar som idag brukas stå orörda i fortsättningen, vilket är det mest effektiva sättet att snabbt binda koldioxid. Men problemet är att skogen redan inom ett halvt decennium förlorar förmågan att lagra in mer kol, vilket betyder att klimateffekten med tiden blir den motsatta.

Det andra och mer långsiktiga alternativet, som Tomas Lundmark själv förespråkar, är att fortsätta med ett aktivt skogsbruk i områden som redan idag brukas.

– Det ger en nästan lika stor klimatnytta även i det korta perspektivet. Skillnaden är att den positiva klimateffekten från en brukad skog aldrig avtar.

Han menar att den typen av konferens som Future Forests arrangerade i samarbete med Kungliga Skogs- och lantbruksakademien är ett bra sätt att hantera vetenskapliga kontroverser.

– Förutsatt att man är en förnuftig arrangör och låter alla komma till tals, ha synpunkter på programmet och möjlighet att påverka upplägget. Gör man bara det kan man både reda ut missförstånd och öka förståelsen mellan olika forskargrupper. I förlängningen bidrar det till att det vetenskapliga arbetet kan ta stora kliv framåt. Jag är även övertygad om att vi under året kommer att kunna se en rad positiva effekter av konferensen, inte minst i form av nya samarbeten mellan forskare som nu fick tillfälle att träffas för första gången.

Turbulens efter Almedalen

Direkta möten slutar dock inte alltid i samförstånd. När Future Forests var med och arrangerade ett flertal seminarier i Almedalen blev resultatet delvis det motsatta. Under en av veckans programpunkter frågades Charlotta Riberdahl, lagman vid Göta Hovrätt, ut. Hon hade fått regeringens uppdrag att utreda hur miljöhänsynen ska kunna bli bättre i skogsvårdslagen.

Under ett resonemang om det framtida ägandet av skogen valde hon att vara medvetet provokativ. Hon ifrågasatte i slutet av ett långt resonemang som tog utgångspunkt i biologisk mångfald och miljönytta, om en så viktig naturresurs som skogen verkligen ska tillåtas ägas av privata intressen.

Konsekvensen av det hon själv menade var ett filosofiskt resonemang blev dramatiskt. Några dagar efter seminariet och omfattande kritik från skogsägare blev hon uppkallad till jordbruksministern och entledigad från sitt utredningsuppdrag.

Även om just den punkten blev minst sagt turbulent, var Future Forests  arrangemang i Almedalen mycket lyckade enligt biträdande programchefen Camilla Sandström.

– Trots den hårda konkurrensen som råder där tvingades vi sätta upp skylten ”fullsatt” utanför alla våra seminarier. Lika glädjande var att nu finns en ökad förståelse bland alla som intresserar sig för skogen om att vi kan och bör ersätta olja och kol med mer gröna alternativ. Därför behövs metoder för effektiva odlingssystem med hög tillväxt, samtidigt som negativa miljöeffekter undviks i så stor utsträckning som möjligt.

Mistra Webbredaktör