Automatgenererad bild.
Publicerad

28 juni 2016

Sex nya projekt i Mistra Innovations sista utdelning

Mistra Innovation har delat ut 20 miljoner kronor till sex nya projekt. De handlar om effektivare rening och mätning av luftföroreningar, mindre miljöpåverkande smörjmedel samt bättre återvinning av mässing och lågenergilampor. Idéerna ska leda till innovativa och framgångsrika produkter som minskar belastningen på miljön.

Mistra Innovation är nu inne i sin slutfas. Hittills har programmet delat ut 60 miljoner kronor till projekt som bedöms ha potential att göra stor miljönytta och förutsättningar att bli kommersiellt framgångsrika.

De flesta av de 18 projekt som hittills har fått bidrag anses vara mycket lyckade. Mistra Innovation öppnade sin fjärde och sista utlysning i februari och den resulterade i 21 ansökningar. Av dessa har sex nu beviljats stöd och kommer tillsammans att få dela på närmare 20 miljoner kronor. Mest får företaget Ascatron och projektet CleanSiC. De får 6,6 miljoner kronor för att utveckla en mer energieffektiv rening av rökgaser.

– Mistra Innovations resa har varit spännande att följa, och nu ser vi att många av projekten börjar ge frukt. De erfarenheter vi har gjort är så positiva att jag hoppas att Mistra kommer att satsa på liknande program i framtiden, säger Christopher Folkeson Welch, programansvarig på Mistra.

Även Mistra Innovations programdirektör Lars Frenning är mycket nöjd. Både med resultaten från de projekt som har fått stöd i de tidigare utlysningarna och med de nya ansökningarna.

– Av de 18 projekt som hittills har fått pengar från oss har tolv redan fått ut produkter på marknaden. Det är både glädjande och imponerande. Även de sex som ännu inte tagit steget fullt ut har dragit många lärdomar som gör att vi förhoppningsvis får se mer konkreta resultat längre fram.

Inte nog med det. Enligt Lars Frenning har ansökningarna som kommit in blivit bättre för varje utlysning.

– De projekt som har får pengar den här gången är således de mest spännande hittills. Nu har de fram till 2019 på sig att driva sina projekt. Då hoppas jag att det ska finnas ytterligare en rad innovativa produkter att lansera.

De sex nya projekt som har beviljats medel är:

PortSens

Projektet ska utveckla en revolutionerande, kostnadseffektiv och portabel sensor för att mäta luftföroreningar. Bakgrunden är att den pågående urbaniseringen i världen ofta leder till höga koncentrationer av ett flertal miljö- och hälsoskadliga ämnen.

Myndigheter försöker minska utsläppsnivåer av gas- och partikelföroreningar genom att ställa hårdare krav. För att det ska vara möjligt att kontrollera att bestämmelser efterlevs och att utsläppsmål nås behövs det nya sensorer för att kartlägga lokala halter av föroreningar med hög upplösning och i realtid.

Den teknologi som behövs måste både vara känslig samtidigt som de ska vara robusta, billiga och portabla. Dessutom måste de kunna installeras i tillräcklig omfattning för att skapa ett högupplöst nätverk av sensorer. Blir projektet lyckosamt kommer det att kunna bidra till att globalt minska miljöpåverkan och negativa hälsoeffekter från luftföroreningar.

Projektet drivs i samarbete mellan Insplorion, Pro-Omni, Littelfuse och Chalmers. Anslag från Mistra: 2,8 mkr och total projektkostnad: 6,1 mkr.

EvoChip

EvoChip är delvis en fortsättning av det tidigare forskningsprojektet Lead-Free Brass. Inom det utvecklades metoder för att bearbeta blyfri mässing. Resultatet bedöms som mycket lyckat och produkter lanseras nu på marknaden. Inte minst i USA har blyfri mässing blivit en kommersiell framgång.

Under projektet uppmärksammades dock att återvinningen av det mässingsskrot som bildas vid skärande bearbetning var mycket ineffektiv. Det gäller framförallt mässing med låg eller ingen inblandning av bly. Ett bekymmer är att råmaterialet inte tillverkas i Sverige och därför finns inte heller något system för återvinning här. Istället har alla restprodukter skickats med lastbil till Italien. Enbart företaget MMA, som är ansvarig för projektet Lead-Free Brass, skickar årligen ungefär 160 lastbilslaster med mässingspånor till Italien.

Under senare delar av Lead-Free Brass-projektet framkom idéen att mässingsspånor borde kunna återvinnas genom kompaktering följt av varmsmide och att det med fördel skulle kunna ske i nära anslutning till produktionsanläggningen. En pilotstudie gav positiva resultat men nu ska metoden vidareutvecklas. Dessutom kommer processens miljömässiga och kommersiella effekt att jämföras med konventionella, smältbaserade återvinningsprocesser.

Projektet drivs i samarbete mellan MMA och Lunds Universitet. Anslag från Mistra: 2,0 mkr och totalt projektkostnad: 5,0 mkr.

ALLRASP

I Sverige samlades 40 miljoner lampor in för återvinning under 2014. Av dessa innehöll 70 procent kvicksilver. För att ta hand om det ingående kvicksilvret måste dessa lampor behandlas i särskilda återvinningsprocesser. Problemet är att vi i Sverige har ett insamlingssystem där alla lamptyper, förutom längre lysrör, blandas. Ingenstans i kedjan sorteras lamporna vilket betyder att alla varianter hanteras som om de innehöll kvicksilver. En metod som både är ineffektiv och kostsam.

Den ökande användningen av LED-lampor ställer dessutom återvinningen inför nya utmaningar eftersom lamptypen enligt EU:s direktiv klassificeras som elektronisk utrustning. Direktivet sätter upp tydliga mål gällande insamling och återvinning av elektronisk utrustning men det kommer att vara svårt att nå med hjälp av dagens återvinningsmetoder.

Syftet med projekt är därför att utveckla en sorteringsenhet som kan skilja mellan olika lamptyper och sortera dem baserat på typ. Det kanske viktigaste målet är att utveckla en robust och ekonomiskt bärkraftig sorteringsenhet som kan identifiera olika typer av LED-lampor och separera ut dessa från lampor som innehåller kvicksilver.

Projektet drivs i samarbete mellan MRT System, Nordic Recycling, El-Kretsen, CIT och Chalmers. Anslag från Mistra: 1,0 mkr och total projektkostnad: 3,4 mkr.

ECONano

Utvecklingen och användningen av kolnanostrukturer i olika smörjmedelssystem har ökat under senare årtionden. En förklaring är att de har många goda egenskaper, inte minst en god kemisk stabilitet. En annan fördel med dem är att de är betydligt bättre ur miljösynpunkt än de svavelbaserade tillsatser som dominerar marknaden idag.

Syftet med projektet är därför att utveckla och industriellt implementera system för miljömässigt hållbara olje- och vattenbaserade kyl- och smörjmedel med tillsatser av kolnano-additiv för ökad prestanda.

Projektet drivs i samarbete mellan Accu Svenska, Svenska Tanso, Karl Hedin, Willo och Lunds universitet. Anslag från Mistra: 3,8 mkr och total projektkostnad: 7,6 mkr.

Glycerol

Ökad reglering och industrins önskan om att skapa hållbara system driver på utvecklingen av miljömässigt acceptabla smörjmedel. Trenden är stark i hela världen och den globala marknaden för biosmörjmedel beräknas vara värd 25 miljarder kronor år 2020.

Under de senaste åren har en helt ny typ av smörjmedel tillverkade av glycerol, en bioprodukt från biodieseltillverkning, lanserats. I projekten ska en hydraulvätska utvecklas med samma koncept. Glycerol har visat sig ha unika egenskaper och ger även fördelar i form av lägre kostnad, icke-toxicitet, nedbrytbarhet och förnybarhet.

Projektet ska möjliggöra ett paradigmskifte inom smörjning och hydrauliska maskiner och ersätta petroleumbaserad olja, vilket är ett viktigt steg mot ett fossilfritt samhälle.

Projektet drivs i samarbete mellan Sustainalube, Bosch-Rexroth, Atlas Copco, Vattenfall, Sveaskog och Luleå tekniska universitet. Anslag från Mistra: 3,5 mkr och total projektkostnad: 7,4 mkr.

CleanSiC

Flera typer av industriella processer som kraftverk, pappersbruk och metallurgisk industri ger upphov till rökgaser som innehåller en stor mängd föroreningar i partikelform. För att skydda miljön från dessa föroreningar måste dessa avskiljas från gasen och samlas upp. Ett effektivt sätt att göra det är att låta gasen gå igenom elektrostatiska filter. I dessa laddas partiklarna så att de kan fångas på en utfällningselektrod. Nackdelen är att metoden är energikrävande.

Globalt finns omkring 100 000 enheter installerade med en total årlig energiförbrukning av uppskattningsvis 100 TWh, vilket motsvarar ungefär den totala elenergiproduktionen i Sverige. Därför är det av största vikt att energieffektiviteten är så hög som möjligt i dessa filter. Redan en ökning av effektiviteten med en procent skapar betydande energibesparingar.

Projektets mål är att realisera nästa generation av kraftaggregat för elektrostatiska stoftavskiljare, nya förbättrade högspänningsdioder i kiselkarbid och en ny komponentkapsling för högspänningskomponenter. Konsortiet samlar hela värdekedjan från komponent till system.

Projektet drivs i samarbete mellan Ascatron, GE Power Sweden, MA Kapslingsteknik, Acreo och KTH. Anslag från Mistra: 6,6 mkr och total projektkostnad: 14,7 mkr.