Automatgenererad bild.

Mistras expertpanel för klimatforskning samlade i Stockholm i januari 2016. Från vänster Pauline M. Midgley, Harald Dovland, Annela Anger-Kraavi, Peter Taylor, Doreen Stabinsky, Werner Kurz, Markus Amann och Rob Swart.

Publicerad

3 mars 2016

”Målet om klimatneutralt Sverige perfekt problem för Mistra”

Mistra bör satsa på program som bidrar till ett klimatneutralt Sverige. Det är ett av budskapen i en ny rapport från en internationell expertpanel som Mistra tillsatt. Panelen har undersökt effekten av Mistras klimatprogram och pekar ut möjliga kommande klimatsatsningar.

Mistra har sjösatt en mängd forskningsprogram som på olika sätt bidragit med kunskap i världens klimatarbete. Men vad ska bli nästa steg, hur ska kommande satsningar se ut – särskilt i ljuset av COP21 i Paris?

Den nya rapporten om Mistras klimatforskning innehåller dels rekommendationer om hur forskningen kan få ännu större genomslag, dels förslag på inriktningen av nya utlysningar och forskningsprogram inom klimatområdet. Rapporten kommer från en expertpanel som sedan i höstas har arbetat för högtryck.

Panelen har bestått av åtta seniora forskare och experter från olika länder och har letts av norrmannen Harald Dovland, som bland annat varit Norges nationella klimatförhandlare och haft ledande uppdrag inom FN. Tillsammans har panelen genomlyst en handfull klimatrelaterade Mistraprogram och gett förslag på kommande klimatsatsningar.

– De har tittat på den forskning vi har och gjort ett slags utvärdering av vårt klimattema. Hur framgångsrika Mistra har varit, och vilket genomslag våra klimatprogram haft, säger Thomas Nilsson, programansvarig på Mistra.

Mistras styrelse ska diskutera rapporten, därefter kommer det under året stå klart vilka utlysningar och förändrade arbetssätt som blir resultatet av expertpanelens förslag.

Bra forskning som kan nå fler

Det övergripande intrycket från panelen är mycket positivt framhåller Harald Dovland.

– Mistra har ett, om inte unikt, så i vart fall ovanligt sätt att arbeta. Både på det sätt att programmen är samhällstillvända och att forskningen kan bedrivas långsiktigt.

Han anser därtill att forskningen håller mycket hög kvalitet. Men det finns också saker som går att förbättra. Bland annat menar Harald Dovland att kommunikationen av resultaten kunde bli ännu bättre. Den kunde vara mer riktad mot de som verkligen behöver det – myndigheter, politiker, andra forskare och stakeholders av olika slag.

– Det finns en ökad potential i forskningsresultaten när de når rätt personer, rätt beslutsfattare och andra forskare. Här finns det goda exempel att bygga vidare på.

 Skogsprogrammen har påverkat de stora skogsbolagen. Program som Mistra Indigo har haft avgörande betydelse i Sveriges diskussioner med EU och dessutom rönt intresse från USA. Men det skulle kunna gå att göra ännu mer, enligt Harald Dovland.

– Om det ska ske i fler populärvetenskapliga skrifter eller fler möten låter jag vara osagt, kanske både och.

Mer samarbete bra

Därtill menar han att kontakterna mellan programmen kan förbättras. Det sker ibland överlappande arbete som skulle kunna undvikas. Programmen skulle kunna dra bättre lärdom av varandra.

– De har inte gjort fel, men skulle kunna lägga större vikt vid samarbete mellan programmen. Och det skulle inte innebära att kansliet skulle sitta och styra arbetet.

Som exempel tar Harald Dovland Mistra-SWECIA och Future Forests, som båda forskar kring skog och klimatförändringar. Där har samarbete ägt rum men det hade kunnat ske i högre grad.

– Vi tycker inte att Mistra ska ändra allting utan bygga på det som man har. Göra det ännu lite bättre och än mer ta vara på det som kommer ur programmen, säger Harald Dovland.

Lagom långa program

Han och panelen menar att just åtta år är en optimal tid för ett forskningsprogram och man har inga synpunkter på att de skulle bli längre eller kortare.

Däremot anser Harald Dovland att programmen, när de är avslutade, ibland kastar ut barnet med badvattnet.

– Det kunde vara en poäng att försöka få in de goda delarna i akademien när programmen tar slut, säger Han.

Flera positiva observationer är att satsningen Mistra Fellows, där lovande forskare får chans till en tid på ett utländskt institut, är gynnsam. Expertpanelen föreslår att det omvända också borde testas, att internationella forskare bjuds in till Sverige.

 Det som däremot inte bör förändras är den relativt tunga administration och rapportskyldighet som följer med ett Mistraprogram. I tidigare utvärderingar har Mistra fått blandade reaktioner på detta från forskarna själva. Expertpanelen huvudsakliga intryck är att administrationen sätter en positiv press på programmen att hålla disciplin och fokus på rätt frågor.

– Ett program som pågår i åtta år kan annars flyta ut i lite allt möjligt, säger Harald Dovland.

Klimatneutralt i fokus

När det gäller framtida klimatsatsningar ser expertpanelen flera öppningar. Bland annat bör Sveriges åtagande att bli klodioxidneutralt år 2050 sätta igång en aktiv forskningsverksamhet. Det är enligt Harald Dovland närmast ett perfekt problem för Mistra att ta tag i, och som omfattar en mängd samhällssektorer.

– Expertpanelen har haft till uppgift att reflektera över klimatmötet COP 21 i Paris och se vad det kan finnas för forskningsbehov efter det, och då kommer 2050 målet väl in.

 Han vill se fortsatt forskning om anpassning, och då inte enbart inom skogens område utan även inom jordbruk, stadsmiljöer etcetera.

Harald Dovland spekulerar i ett program om bioekonomi som skulle kunna ta ett helhetsgrepp om vad skogen skulle kunna bidra med till en koldioxidneutralt samhälle.

Avslutningsvis kommenterar han Mistras utveckling från bildandet till dagens aktiva forskningsstiftelse.

– Jag är så gammal att jag minns diskussionerna som föregick bildandet av Mistra, vilka förhoppningar man hade. Jag är glad att de har införlivats och att det har blivit så bra, säger Harald Dovland.

Text: Thomas Heldmark

Mistra Webbredaktör