Publicerad

4 februari 2016

Kan plöjning bidra till klimatarbetet? Kartläggning första steg i vetenskaplig utvärdering

Går det att bruka åkermark så att den lagrar mer kol? Frågan är viktig både för matproduktion och för klimatet. Mistra EviEM utvärderar den samlade vetenskapen på området. Nyligen kom en första delrapport.

– Att behålla kol i åkermark är viktigt. Dels ger det bördiga jordar som producerar mycket mat, dels kan man undvika att kol hamnar i atmosfären och bidrar till växthuseffekten, säger Katarina Hedlund, professor vid Lunds universitet.

Hon är ordförande i en internationell forskargrupp som på uppdrag av Mistra EviEM granskar hur olika brukningsmetoder påverkar åkermarkens innehåll av kol. Kol är ett nödvändigt ämne för allt levande. Ju mer kol som finns i odlad mark desto bättre växer grödorna. Problemet är att odlad mark hela tiden förlorar sitt kolinnehåll – takten varierar men den nedåtgående trenden är densamma över hela världen. Orsakerna är flera, bland annat försvinner kol med avrinningsvatten, kol spolas bort i samband med erosion, men kol lämnar också jorden med skördade grödor.

I Sverige minskar kolinnehållet i åkermark med någonstans mellan en halv och en procent varje år, säger Katarina Hedlund. Det finns dock metoder som kan bromsa förlusterna av kol, bland annat förändrade rutiner för plöjning. En del försök pekar till och med på att man i vissa fall skulle kunna öka inlagringen av kol i marken. Resultaten är blandade, och det saknas tydliga rekommendationer om vad som fungerar bäst. 

Granskar hundratals studier

EviEM har därför tillsatt den internationella forskargruppen med biologer, markvetare och jordbruksforskare för att de ska utvärdera hur brukningsmetoder  påverkar åkermarkens innehåll av kol.

Av totalt omkring 25 000 vetenskapliga studier som till en början identifierades som potentiellt relevanta, valdes 735 studier ut som användbara i kartläggningen. Dessa studier har sedan bearbetats och kategoriserats och placerats in på en interaktiv karta som finns tillgänglig via webben. Kartan visar tydligt att merparten av studierna härrör från Europa och Nordamerika. Det saknas exempelvis undersökningar från Ryssland. Datakvalitén och metoderna i de undersökta studierna har också brister, konstaterar Katarina Hedlund. Men hon hoppas att den interaktiva kartan får spridning och fortsätter att växa och uppdateras.

– Bara sedan vår kartläggning startade 2014 har det tillkommit tusentals artiklar inom området. Förhoppningsvis kommer andra forskare att lägga in sina resultat på kartan och bygga vidare på vårt resultat, säger Katarina Hedlund.

Många rapporter i vår

Under våren fortsätter gruppens arbete. För närvarande pågår två så kallade systematiska utvärderingar, där forskarna tittar närmare på de 735 studierna. Särskilt intresserar man sig för vilka svar de ger på två frågeställningar: Hur snabbt förlusten av kol sker från åkermark, liksom hur kolinnehållet påverkas av plöjning Senare i vår lämnar gruppen sina slutsatser.

– Vi räknar med att kunna lämna underlag för konkreta rekommendationer till lantbrukare och myndigheter kring hur jorden ska bearbetas för att behålla så mycket som möjligt av kolet i marken, säger Katarina Hedlund.

Även i en annan omdiskuterad miljöfråga kommer Mistra EviEM:s experter med sina slutsatser senare i år. Bör skyddade skogar lämnas helt i fred, eller behövs någon form av aktiv skötsel för att de ska kunna bevara sin biologiska mångfald? Även i det här fallet har arbetet inletts med en kartläggning av det vetenskapliga underlaget.

Det blir alltså flera intressanta rapporter att se fram emot under våren. Och i augusti är Mistra EviEM med och arrangerar en internationell konferens i Stockholm, Better Evidence, Better Decisions, Better Environment, som fokuserar på hur systematiska utvärderingar kan användas för bättre miljövård.

Text: Henrik Lundström

Mistra Webbredaktör