Automatgenererad bild.
Publicerad

17 december 2015

Skogsägare bättre rustade att möta klimatförändringar

Svenska skogsägare har fått mer på fötterna inför anpassning av skogsbruket till effekterna av ett förändrat klimat. Det säger Markku Rummukainen, programchef för Mistra-SWECIA som nu har avslutats.

– Jag hoppas att Mistra-SWECIA har bidragit till att aktörerna inom skogssektorn har ett bättre underlag för att fatta sina beslut. Men framtiden får utvisa forskningens bidrag och hur skogsägare, skogsindustrin och myndigheter kommer att jobba vidare med klimatanpassning, säger Markku Rummukainen.

Även om den globala uppvärmningen skulle stanna väl under två grader – som det nyligen undertecknade avtalet i Paris syftar till – kommer klimatförändringarna att bli kännbara. Hur ser förändringarna ut i Sverige? Hur påverkas skogsbruket? Och hur kan skogsägare och andra aktörer inom skogssektorn möta förändringarna? Det har varit centrala frågeställningar för de klimatforskare, ekonomer och samhällsvetare som arbetat inom Mistra-SWECIA.

Programmet satte i november punkt för åtta års verksamhet med en slutkonferens. Ett 70-tal forskare och representanter för näringsliv, myndigheter och organisationer träffades i Stockholm för att summera resultaten och blicka framåt.

– Medvetenheten om behovet av klimatanpassning har ökat bland aktörerna i skogssektorn under de gångna åtta åren. Mistra-SWECIA har bidragit till det. Vi har också tagit fram underlag och verktyg för det fortsatta arbetet.

Framgångsrikt nått ut med resultat

Att ta fram mer vetenskapligt baserad kunskap om klimatanpassning räcker inte, konstaterar Markku Rummukainen. Han framhåller att Mistra-SWECIA, under programmets andra fas som pågått 2012–2015, arbetat mycket med att göra de nya kunskaperna tillgängliga för privata skogsägare, industrier och myndigheter.

Forskarna har bland annat skickat ut enkäter till tusentals skogsägare. Utifrån enkätsvaren har man sedan analyserat faktorer som påverkar hur kunskap kommer till användning. Svaren har även använts till att utveckla så kallad agentbaserad modellering som kan hjälpa myndigheter och forskare att studera beslutsfattandet hos olika skogsaktörer. Man har också bidragit till att uppdatera Skogforsks verktyg för val av skogsodlingsmaterial med information om klimatförändringarna.

Ett annat resultat av programmet är nya tvärvetenskapliga samarbeten mellan naturvetare, ekonomer och samhällsvetare. Även om programmet nu formellt avslutas fortsätter forskarna att arbeta tillsammans, bland annat inom ett projekt som handlar om extrema väder- och klimathändelser och modellering av globala och regionala samband mellan klimatförändringarna, klimateffekter och ekonomin.

Text: Henrik Lundström

Mistra Webbredaktör