Automatgenererad bild.
Publicerad

15 oktober 2015

Nya rutiner snarare än förändrade gener bakom GMO-effekt

Genmodifierade växter och djur har ingen direkt effekt på ekosystemet. Det visar en litteraturgenomgång av Mistra Biotech. Däremot kan GM-grödor ha indirekta effekter eftersom de erbjuder jordbrukare nya metoder att odla och bearbeta marken.

Genmodifierade organismer har spritts och använts inom jordbruket under närmare tre decennier, framförallt i Nordamerika och Asien. Många enskilda studier har tittat på hur genmodifierade organismer påverkar en enskild insektsart i naturen eller en viss typ av mikroorganism. Däremot har kunskapen om systemeffekter hittills varit begränsad, berättar Anna-Karin Kolseth, växtekolog vid SLU Uppsala.

– Hur fungerar egentligen genmodifierade organismer i våra odlingssystem? Förstör GMO några möjligheter för jordbruket i framtiden? Vi vet väldigt lite om miljöeffekter och exempelvis om hur avkastning påverkas.

En grupp forskare med bakgrund inom ekologi, mikrobiologi och fysiologi har försökt sammanställa den kunskap som trots allt finns. Bakom den nya studien, som publiceras i tidskriften Agriculture, Ecosystems and Environment, står forskare knutna till programmet Mistra Biotech.

Granskning av 400 artiklar

Gruppen har gått igenom publicerad forskning, omkring 400 vetenskapliga artiklar, för att undersöka i vilken utsträckning genetiskt modifierade organismer påverkar jordbruket. Studien omfattar både genmodifierade växter, djur och mikroorganismer, och hur dessa påverkar ekosystemtjänster som exempelvis avkastning, näringsbalans, biologisk mångfald och flöden av växthusgaser.

Ett viktigt resultat är att de ekologiska effekterna ofta är indirekta. Det vill säga, det är inte den genmodifierade egenskapen hos växten eller djuret som påverkat odlingssystemet. Istället har introduktionen av en GM-gröda eller GM-organism inneburit nya rutiner för ogräsbekämpning eller ett annat sätt att bearbeta jorden.

– I jordbruk där man introducerat herbicidtoleranta grödor kan man enklare än tidigare spraya bort ogräs. Då behöver man inte plöja jorden lika mycket. Det påverkar bland annat biologisk mångfald men också hur mycket traktorn används och därmed hur mycket koldioxid som släpps ut, säger Anna-Karin Kolseth.

Ännu finns kunskapsbrister

Hon utesluter inte att nya genmodifierade egenskaper i framtiden kan ha en direkt påverkan på ekosystem. Dessutom ger forskningen idag olika resultat om exempelvis effekter på avkastning eller inverkan på jordlevande mikroorganismer. Men det krävs enligt Anna-Karin Kolseth mer forskning. Exempelvis finns ett stort behov av flera långtidsstudier.

– Även om en eventuell ekologisk effekt från en genmodifierad gröda är liten, kan det ha betydelse för evolutionen på lång sikt.

Hon vill även se mer av grundläggande forskning om de biologiska mekanismer som påverkar odlingssystemet. Men det ställer krav på ett ökat tvärvetenskapligt samarbete mellan agronomer, ekologer, molekylärbiologer och biokemister.

– Genom att lära oss mer om egenskapers effekter på ekosystem och de bakomliggande mekanismerna, oavsett om det rör genetiskt modifierade organismer eller ej, kan vi utveckla dagens odlingssystem mot ett mer hållbart jordbruk, säger Anna-Karin Kolseth.

Text: Henrik Lundström, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör