Automatgenererad bild.
Publicerad

15 oktober 2015

Kunskapen om hållbart mode samlad inför ny satsning

Mistra Future Fashion har presenterat resultaten från sin första fyraårsperiod i ett manifest. Där konstateras att om modeindustrin ska kunna bli långsiktigt hållbar måste alla aktörer både gå tillsammans och i takt.

– Vi måste börja se på våra kläder på ett nytt sätt, säger biträdande programchefen Sigrid Barnekow.

Under de fyra år som Mistra Future Fashion har varit igång har de arbetat inom åtta olika områden. Deras resultat har nu kokats ner till ett manifest som både är tillbakablickande och pekar ut en riktning för en andra omgång av forskningsprogrammet.

– I manifestet har vi lagt ett pussel utifrån de resultat vi hittills har kommit fram till. En slutsats är att vi måste utgå från plagget och att det måste få den respekt det förtjänar. Både av samhället, producenterna och användarna, säger Sigrid Barnekow, biträdande programchef för Mistra Future Fashion.

Programmet har identifierat fyra områden som är avgörande för att modeindustrin ska bli hållbar. I korthet handlar det om att industrin ska gå från en till multipla affärsmodeller, att konsumenterna måste bli mer delaktiga, designen mer medveten och återvinningen av textiler effektivare.

Kläder måsta få fler liv

Mer konkret handlar det om att modeindustrin, som 2013 omsatte 237 miljarder kronor och som idag är helt inriktad på att sälja så många plagg som möjligt, måste utveckla nya affärsmodeller. Istället för att hela tiden sälja mer måste de hitta former att tjäna pengar flera gånger från en och samma vara. Det kan man göra genom att göra det möjligt att sy om och uppdatera plagg efter en tid, sälja vidare till ny ägare, hyra ut istället för att sälja eller hitta metoder som gör återvinning ekonomiskt lönsam.

För konsumenter kan hållbarhet handla om att välja kvalitet mer noggrant samt att se till att kläderna man har blir använda längre, antingen av dig själv eller av någon annan. Om vi konsumenter använder våra kläder i genomsnitt tre gånger längre skulle miljöpåverkan minska med 70 procent.

– Vi bör alla fundera på om de kläder vi är på väg att köpa ska användas några gånger eller i tio år. Vi undersöker möjligheten att i framtiden ge fler val för konsumenten, att man kanske köper ett plagg för ultra-fast konsumtion, till exempel kläder av tygliknande papper som inte ens går att tvätta utan går direkt till återvinning. Alternativt att man investerar i en kappa som ska hänga med länge och att man då väljer material som håller över tid.

Även designers roll för att skapa ett hållbart mode behöver tydliggöras. Bland annat genom att de redan från början vid skissbordet designar utifrån hur ett plagg ska användas och ska återvinnas, samt får större inflytande för besluten genom hela produktionskedjan.

Återvinning och nya plagg

Den fjärde utmaningen är återvinning av textila material. Det är tekniskt komplicerat, men målet för den nya programperioden är att ta fram kunskap och processer som gör det möjligt att få fram ny fibrer ur det berg av textiler som kasseras varje år.

– Om vi kan skapa ett fungerande kretslopp skulle mycket vara vunnet. För att komma dit behöver vi öka kunskapen om hur fibrer bryts ned under användningsfasen, skapa ett lönsamt och effektivt insamlingssystem och utveckla teknik som gör det möjligt att automatiskt sortera och utvinna ny högkvalitativ råvara ur utsliten fiber.

En annan slutsats är att modeindustrin är komplex och inte kan förändras om inte alla aktörer samtidigt rör sig i samma riktning.

– Vår ambition är att få till ett systemskifte, men det är inget man lyckas med på några få år. Däremot har vi lagt en bra grund för den fortsatta forskningen.

Tanken är att programmets forskare under de kommande åren ska gräva djupare inom de fyra områden som pekats ut som avgörande för att skapa ett hållbart system.

Dessutom ska två olika prototyper av plagg tas fram. Ett som är tänkt att användas under lång tid och ett för kort.

– Dessa plagg blir centrala i forskningen, som vi senare utgår ifrån när vi studerar vad som krävs inom designområdet, hur leverantörskedjan ska se ut och hur de sedan ska kunna återvinnas på bästa sätt.

Text: Per Westegård, Vetenskapsjournalisterna