Automatgenererad bild.
Publicerad

11 juni 2015

Internationell medvind för
svensk Arktisforskning

Sverige är nu på allvar med på den internationella policy-och forskningsarenan om Arktis framtid. Det visade konferensen The Arctic – Hot or Cold i maj i Washington DC. Peter Sköld som är programchef för Mistra Arctic Sustainable Development var en av många namnkunniga deltagare på mötet som var ett svenskt-amerikanskt initiativ.

– Det var ett väl designat program med många duktiga och inflytelserika personer. Bara det kändes meningsfullt. Dessutom blev diskussionerna öppna. Det var inget spel för gallerierna utan det tycktes verkligen som att många försökte föra fram sin egentliga mening, säger Peter Sköld som även är föreståndare för ARCUM, Arktiskt Centrum vid Umeå universitet.

Med på konferensen i House of Sweden i Washington DC 19–20 maj fanns också bland andra den svenska forskningsministern Helene Hellmark Knutsson, USA:s Sverigeambassadör Mark Brzezinski, Björn Dahlbäck från Polarforskningssekretariatet och Johan Kuylenstierna från Stockholm Environmental Institute. Dessutom deltog en rad andra forskare och beslutsfattare från USA, Kanada och Sverige. Därtill visades fotografen Mattias Klums bilder från Arktis.

– En sak som har blivit allt tydligare är att Sverige nu har klivit in på den arktiska arenan och att övriga aktörer ser på det med förväntan. Vi har varit sena, och var sist in som ordförandeland i Arktiska rådet. Vi var också sist med en nationell strategi om Arktis. Men nu finns vi med i alla internationella processer och vi känner en stark medvind där, säger Peter Sköld.

Konferensen hade två tydliga spår: ett akademiskt och ett politiskt. Det finns röster som vill hävda att Rysslands krig i Ukraina skulle försvåra samarbetet i Arktis men enligt Peter Sköld verkar det inte vara så.

– Det tycks finnas en stark vilja hos alla iblandade att Arktis ska vara ett område där det råder fred. Nu ska sägas att alla inte håller med om den bilden. Kanada presenterade en mer negativ bild av säkerhetssituationen i Arktis.

Vad var ditt eget bidrag?

– Jag medverkade i en panel som diskuterade natur- respektive samhällsvetenskaplig forskning och hur bryggor kan byggas däremellan. Min poäng var att det görs ganska mycket, men om man synar det i sömmarna är det tveksamt om det kan kallas tvärvetenskap. Ofta handlar det om forskare som sitter på varsitt håll och gör sina egna saker och sedan sätter en gemensam rubrik över det.

USA är nästa ordförandeland i Arktiska rådet, hur präglade det diskussionerna?

– USA presenterade sitt program och de har höga mål för sina två år. Men jag saknade en human dimension. Deras program handlar mycket om naturvetenskap, rymdfrågor, teknik. Visst, de har även hälsa som en punkt men jag tycker nog att de kunde göra mer.

Vilken plats fick Skandinavien på mötet?

– Många diskussioner handlade om de områden man traditionellt betraktar som Arktis. Men det fanns programpunkter om gruvdrift och man diskuterade urfolksfrågor. Dessutom framhölls vårt polarforskningsfartyg Oden som en fantastisk tillgång. Det finns ett stort antal forskningsstationer i Arktis, flera av dem i Sverige, och projektet Interact går ut på att dessa ska dela data med varandra. Det är intressant.

I övrigt, vad händer i Mistra Arctic Sustainable Development?

– Vi har just haft en stor workshop i Pajala och vi planerar för nästa i Kirkenäs i oktober. Där ska vi presentera resultat och bygga broar mellan arbetsgrupperna. Sedan strömmar ett myller av aktiviteter från de 30–35 forskare som är med. Det skrivs artiklar och böcker, det görs presentationer, knyts kontakter med forskare utanför programmet. Vi känner medvind på den fronten också, säger Peter Sköld.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör