Automatgenererad bild.
Publicerad

26 februari 2015

Utvärdering av renbetets effekter visar på stora variationer

Renbete påverkar växtlivet i fjällandskapen, men de lokala variationerna är stora. Det visar den första systematiska utvärderingen från Mistras råd för evidensbaserad miljövård, EviEM. Utvärderingen blir en viktig pusselbit i myndigheternas arbete med miljömålet Storslagen fjällmiljö.

Uppfattningarna om renbetets effekter på fjällandskapet går isär. Även bland forskare råder osäkerhet om huruvida betet skadar växtlivet eller tvärtom bidrar till den biologiska mångfalden. En grupp nordiska forskare har därför, på uppdrag av Mistra EviEM, granskat den samlade vetenskapen på området.

Efter en omfattande litteratursökning sammanställdes data från 41 studier – som utförts i bland annat Norden, Nordamerika, Ryssland och Grönland. Resultaten bekräftar att såväl lavar som örter är utsatta, medan mossor inte är lika känsliga.
– De enskilda effekterna på vegetationen är som förväntat. Det som förvånade var att effekten varierade så mycket mellan olika platser. Jag hade trott att vi skulle få ett tydligare resultat, säger Jon Moen, professor vid Umeå universitet och ordförande i utvärderingsgruppen.

Något entydigt svar på frågan om hur renbete påverkar växtligheten går inte att ge, åtminstone inte utifrån dagens kunskapsläge.
– Det finns ingen patentlösning som är giltig överallt. Renbetets effekter beror på sammanhanget. Man måste förstå i varje enskilt fall hur renarna lokalt påverkar vegetationen, säger Jon Moen.

Svårt med olikartad forskning

En viktig slutsats med utvärderingen är att renbetets effekter på växtlivet varierar mycket. Det beror dels på skillnader i hur renskötseln bedrivs över världen, dels på att studierna rymmer många olika naturtyper som reagerar olika på renarnas bete och tramp. En försvårande omständighet, enligt Jon Moen, är också att forskarna bakom de enskilda studier som ingått i utvärderingen har använt olika metoder och beskrivit resultaten så att de är svåra att sammanställa.

Mistra EviEM grundades 2012. Uppdraget är att bistå svenska miljömyndigheter med vetenskapligt grundade beslutsunderlag på olika områden. Liknande organisationer har de senaste åren etablerats i Storbritannien, Sydafrika, Australien och Kanada. Förebilden finns inom vårdsektorn, där man länge tagit fram evidensbaserade underlag om lämplig medicinsk behandling.

Studien om renbetets effekter är den första systematiska utvärdering som genomförts av Mistra EviEM. Den omfattande studien publicerades häromdagen, vilket gladde Sif Johansson, verksamhetschef på Mistra EviEM.
– Forskarna i utvärderingen har gjort ett fantastiskt jobb, och deras omfattande kunskaper är en garant för den höga vetenskapliga kvaliteten på utvärderingen, säger Sif Johansson.

Mer kunskap behövs framöver

Att kunskapsunderlaget visade sig vara alltför bristfälligt för att i detalj vägleda miljöpolitiken och förvaltning av renbestånden är inget misslyckande. En viktig lärdom är att lika viktiga som resultaten av utvärderingen är slutsatserna om vilken forskning som saknas, konstaterar Sif Johansson.

Utvärderingen kommer att bidra till arbetet att uppnå Storslagen fjällmiljö, ett av de sexton nationella miljömålen.
– Under hela utvärderingen har vi haft en löpande dialog med Naturvårdsverket och andra intressenter och därmed kunnat bidra till deras miljömålsarbete, säger Sif Johansson.

Text: Henrik Lundström, Vetenskapsjournalisterna

Fler utvärderingar på gång

Automatgenererad bild, ersätt med riktig bild eller ta bort.

Senare i vår kommer EviEM att presentera ytterligare en systematisk utvärdering – som studerat om vattenkvaliteten i övergödda sjöar kan förbättras genom att minska antalet fiskar som lever på djurplankton. Ytterligare fyra utvärderingar pågår. Senare i vår inleds dessutom tre nya utvärderingar:

  • effekterna av buffertzoner runt åkermark
  • hur skötsel av vägrenar påverkar växter och djur
  • hur människans aktiviteter i grunda havsområden påverkar fiskreproduktion

Mistra Webbredaktör