Automatgenererad bild.
Publicerad

17 februari 2015

Mistra och Formas storsatsar på humanistisk miljöforskning

Mistra och Formas finansierar ett humanistiskt forskningsprogram som ska ledas av Linköpings universitet. I en av de största svenska satsningarna på humaniora genom tiderna ska forskarna utveckla en plattform där miljöproblemen undersöks ur humanistiska perspektiv. Totalt omfattar programmet 50 miljoner kronor och flera svenska och utländska universitet medverkar.

Linköpings universitet är värd för det nya programmet The Seed Box: An Environmental Humanities Collaboratory – en forskningshub och interdisciplinär plattform. Denna Environmental Humanities Collaboratory (EHC) samlar ett 60-tal forskare från olika humanistiska discipliner.

– Satsningen är nationell och internationell, även om arbetet leds från Linköping. Vi har lyckats engagera de allra bästa inom en rad olika vetenskapsfält och vår ambition är att vi tillsammans ska utverka stordåd, säger programchef Cecilia Åsberg, kulturvetare och biträdande professor vid Tema Genus, Linköpings universitet.

Forskningssatsningen är en av de största någonsin inom svensk humaniora. Mistra och Formas satsar 20 miljoner kronor vardera. Dessutom bidrar Linköpings universitet och dess samarbetspartners med ungefär 10 miljoner.  Under fyra år ska sex svenska och sju internationella lärosäten kraftsamla för att vidga och fördjupa miljöforskningen med hjälp av humanistiska forskningsverktyg som ska bidra med nya perspektiv och lösningar. Forskningen ska kombinera etablerad miljöforskning med innovativa angreppsätt som vidgar humanioras analytiska räckvidd (posthumanities). Man ska också utveckla en plattform för interaktion med det omgivande samhället, så kallad medborgarhumaniora.

– Vi ska föra en djupare diskussion om människans roll i naturen och vilken roll naturen har i henne. På samma gång måste humaniora vidga sig och sträcka sig bortom det kulturella, säger Cecilia Åsberg.

Målet är att skapa ett internationellt kraftcentrum inom Environmental Humanities, ett forskningsfält med rötter i 1800-talet och tänkare som Henry David Thoreau och John Muir och som är på framväxt i bland annat USA och Australien. En bakgrundsrapport som Mistra har gjort visar att det finns starka forskningsmiljöer i Sverige men att det råder brist på samverkan mellan dessa. Med effektiv samverkan och med internationellt utbyte har Sverige möjlighet att bli en ”early mover” i detta nya forskningsfält. I det konsortium som bildats för att utveckla programmet ingår tre australienska universitet.

Både Mistra och Formas har identifierat ett behov av humanistisk och samhällsvetenskaplig miljöforskning. De senaste åren har utlysningsförslag riktats åt det hållet. Mistra och Formas publicerade 2010 tillsammans med andra rapporten ”Mobilising Swedish Social Science Research on Sustainability” vilken har relevans för den nya satsningen.

– Människans inflytande över miljön har vuxit sig så stark att vi inom forskningen inte längre kan skilja mellan natur och kultur. Man talar rentav om en ny geologisk tidsålder, antropocen, där arten människa utgör den största påverkansfaktorn på jorden. Då räcker det inte med natur- och ingenjörsvetenskap. Nu behövs nyskapande humaniora som kan studera människan i sin formativa kontext; naturen, säger Cecilia Åsberg.

Hon förklarar att våra kulturella föreställningar spelar roll för hur vi beter oss. Om vi tänker att det inte går att hejda klimatförändringarna så styr det beteendet åt ett visst håll. Likaså om vi känner att bördan för klimatpåverkan är orättvist fördelad, resonerar Cecilia Åsberg.

Hon leder programmets arbete tillsammans med Johan Hedrén, docent vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet där han ansvarat för den humanistiska miljöforskningen. Båda verkar vid ett lärosäte med lång erfarenhet både av tvärvetenskaplig forskning och miljöengagemang.

Inom programmet samlas filosofer, antropologer, genusvetare, historiker med flera, liksom även konstnärer med stark internationell lyskraft.

– Vi har utvecklat ett fint nät av internationella samarbeten och dessa tar vi nu med oss in i programmet. Det är ofta i mötet, det oväntade mötet, som förändring sker, säger Cecilia Åsberg.

Institutionen för Tema förfogar också över kraftfulla tekniska faciliteter för samarbete över distans, utställningar och visualiseringsteknik, vilket också ska bidra till plattformens digitala medieforskning.  

- Programmet drar igång under våren men vi har redan tjuvstartat med publikationer om grönt utopiskt tänkande, internationella och svenska samarbeten kring environmental posthumanities samt seminarier och workshopar kring antropocen-begreppet, säger Cecilia Åsberg.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör