Foto: Anette Andersson

Publicerad

18 december 2014

Finansbranschen tog del av
hållbara argument

Gröna obligationer och fonder som ser att hållbarhet driver tillväxt lyftes fram som goda exempel under en konferens om hållbara investeringar som Mistra nyligen arrangerade för finansbranschen. Ett budskap var också att det behövs långsiktiga signaler och åtgärder från beslutsfattare och politiker för att banker och andra investerare ska kunna bidra till ett mer hållbart samhälle.

Konferensen Hållbara investeringar arrangerades i början av december i Stockholm som ett led i Mistras 20-årsjubileum. Till halvdagskonferensen kom cirka 150 personer från finansmarknaden, bland annat kapitalförvaltare och analytiker, representanter från flera AP-fonder, banker, försäkringsbolag samt konsulter, forskare och myndighetsrepresentanter. Dagen filmades och finns att se i sin helhet via Mistras kanal på Youtubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mistras vd Åke Iverfeldt hälsade alla välkomna och konstaterade att Mistra har varit en föregångare när det gäller hållbara investeringar, både vad gäller den egna kapitalförvaltningen och den forskning man finansierar. Vid årsskiftet startar exempelvis ett nytt forskningscentrum för hållbara marknader, MISUM, vid Handelshögskolan i Stockholm. Här kommer Mistra de närmaste åren att satsa 55 miljoner kronor.

Mistra har i över tio år arbetat aktivt med hållbar kapitalförvaltning. När Mistra grundades 1994 var grundplåten 2,5 miljarder kronor. Sedan dess har 3,5 miljarder kronor delats ut till hållbarhetsforskning, fortfarande finns över 3 miljarder kronor kvar i kapital. Avkastningen ligger på över tio procent, vilket är mer än index. Samtidigt har aktieportföljen 59 procent lägre koldioxidavtryck än genomsnittet. Mistra tror på hållbarhet i sin egen kapitalförvaltning, och delar enligt Åke Iverfeldt gärna med sig av sina erfarenheter.

Dagens huvudtalare var David Blood, tidigare vd vid Goldman Sachs Asset Management, som tillsammans med bland andra Al Gore sedan 2004 framgångsrikt byggt upp kapitalförvaltningsbolaget Generation Investment Management. Hans anförande kan mycket enkelt sammanfattas: genom att integrera hållbarhet och långsiktighet i investeringsbeslut gör man bättre affärer.

Mistra var den första institutionella investeraren som anlitade Generation, och för det uttryckte David Blood stor tacksamhet. Idag har bolagets verksamhet vuxit, med kontor i både London och New York, och bolaget förvaltar över nio miljarder dollar åt mer än 80 institutionella investerare.

Som ung ville David Blood bli lärare, men av olika anledningar kom han att studera vid Harvard Business School. En kortare anställning under studietiden på en investmentbank där han inte alls trivdes fick honom att reflektera över betydelsen av etik och företagskultur. Efter examen sökte han sig till Goldman Sachs, eftersom bolagets kultur stämde överens med hans egna värderingar. Där byggde han en karriär utifrån bland annat insikten att ett bolags kultur för hur ledningen handskas med såväl miljö som sina anställda och ägare kan bidra till att förutse bolagets framgång. Lärdomar som han fortsatt att renodla hos Generation.

Generation arbetar aktivt med hållbarhet och låter miljömässiga och sociala överväganden bli en integrerad del av varje investeringsbeslut. Under de tio år som gått sedan bolaget grundades har man lärt sig mycket. En tydlig slutsats, enligt David Blood, är att investeringar utifrån hållbarhetskriterier är ett utmärkt sätt att hantera finansiell risk. Ett företags rykte har betydelse, och som förvaltare vill man helst undvika att investera i företag som riskerar att hamna i dålig dager. David Blood konstaterade också att hållbarhet driver tillväxt i bolag. Genom att leta efter bolag som legat långt fram när det gäller exempelvis arbete med klimat, hälsa och arbetsmiljö har Generation identifierat ett flertal framgångsrika bolag. En avgörande faktor för Generations framgångar är långsiktighet, och man har en investeringshorisont på 3–5 år i alla beslut de fattar.

Den internationella finanskrisen för några år sedan innebar ett bakslag för grön ekonomi och investeringar i hållbar utveckling, men David Blood ser det som en tillfällig tillbakagång. En grön marknad som bryter sambandet mellan tillväxt och koldioxidutsläpp, en så kallad low carbon economy, närmar sig, sannolikt fortare än vi anar. Förhoppningsvis hinner det ske förändringar redan till 2020, sade David Blood, och pekade på den nyligen presenterade uppgörelsen på klimatområdet mellan USA och Kina som ett viktigt steg på vägen.

Helene Winch vid PRI, Principles for Responsible Investement, presenterade den senaste statistiken om hållbara investeringar. PRI är en FN-stödd organisation för att främja att ansvarsfulla investeringar görs på bland annat miljömässiga och sociala grunder. PRI omfattar nu mer än 1 300 aktörer globalt – bland dem kapitalförvaltare, pensionsbolag, analytiker och kapitalägare – och  dessa står gemensamt för omkring 30 procent av världens samlade investeringar. Undersökningen visar att över 80 procent av PRI-anslutna kapitalförvaltare i någon form tar hänsyn till hållbarhet i sin verksamhet.

Klas Eklund, senior economist vid SEB och rådgivare till flera svenska regeringar, talade om finansmarknadens Janus-ansikte. Å ena sidan står finansmarknadens aktörer många gånger för ett kortsiktigt tänkande och bidrar till ekonomiska kriser, å andra sidan spelar man en avgörande roll för att gynna innovation och tillväxt. Finansmarknaden har därför en viktig roll att spela för att bidra till en samhällsutveckling i hållbar riktning.

Ett stort arbete ligger framför oss, konstaterade Klas Eklund. Enorma infrastrukturinvesteringar krävs för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av koldioxid och kunna erhålla ekonomisk tillväxt även med låga koldioxidutsläpp (low carbon growth). Globalt rör det sig om uppskattningsvis 100 biljoner dollar fram till 2030. Viktigt att komma ihåg, enligt Klas Eklund, är att investeringarna i grundscenariot, ”business as usual”, uppgår till nästan lika mycket – 90 biljoner dollar.

Om finansmarknaden ska klara sin del av samhällets omställning är det helt nödvändigt med kraftfulla och långsiktiga signaler och åtgärder från beslutsfattare och politiker, exempelvis vad gäller inflationsmål, skatter, styrmedel, lagar och FoU-anslag. Klas Eklund pekade också ut behovet av ett nytt sätt att mäta BNP. Sådana forskningsinsatser görs globalt, men innan de finns framme kan det dröja minst tio år, konstaterade han.

Trots de stora utmaningarna knöt Klas Eklund ett stort hopp till ett mer hållbart ekonomiskt system. Han framhöll att kapitalismen tidigare i historien bidragit till en rad tekniska genombrott som utvecklat och omformat samhället.

Fredrik Wirdenius, vd för fastighetsbolaget Vasakronan, inledde den andra delen av konferensen, som gav exempel på praktiskt hållbarhetsarbete i fyra olika bolag. Fredrik Wirdenius beskrev hur han för 5–6 år sedan tog initiativ till en bred satsning på hållbarhetsarbete inom bolaget. Hans råd under konferensen skulle kunna sammanfattas i tre punkter: (1) börja förändra sådant du själv kan påverka, (2) lyssna inte för mycket på dina kunders önskemål och (3) inspirera organisationen med höga målsättningar.

Gröna företagsobligationer – en relativt ny finansieringsform där inbringat kapital viks åt miljöprojekt – har blivit ett viktigt sätt för Vasakronan att finansiera hållbarhetssatsningar. Hittills har sådana obligationer finansierat miljöåtgärder för 3,3 miljarder kronor. Gröna hyresavtal är ett annat sätt att arbeta med hållbarhet, konstaterade Fredrik Wirdenius. Genom avtalet förbinder sig både fastighetsägare och hyresgäst att hålla nere miljöbelastningen. De eventuella vinster som uppstår delas mellan hyresvärd och hyresgäst.

De mål organisationen sätter upp behöver ruska om, menade Fredrik Wirdenius. När han satte målet att energieffektiviteten på sikt ska ligga 50 procent under branschgenomsnittet, uppfattades det först som en omöjlighet men har efterhand blivit en viktig inspiration för all personal.  Hittills har bolaget sänkt energianvändningen i sina fastigheter med i genomsnitt 25 procent.

Jan-Eric Sundgren, senior advisor inom Volvo Lastvagnar, berättade att bolaget idag är världsledande på hybridbussar – bussar som drivs av både en traditionell förbränningsmotor och en elmotor – och man ligger långt fram när det gäller så kallade plug-in bussar, som laddas från elnätet. Positionen är ett resultat av ett långsiktigt beslut som togs redan 2005. Därefter har stora investeringar gjorts, men det långsiktiga beslutet är också en lönsam affär för både Volvo och bolagets kunder, konstaterade Jan-Eric Sundgren. Kunderna har idag tillgång till bussar med väsentligt lägre bränsleförbrukning än konventionella bussar.

Bolaget jobbar också med nya affärsmodeller, och utvecklingen går från att enbart sälja tekniska produkter till att i allt större utsträckning tillhandahålla transportlösningar. Men fortfarande är det helt nödvändigt för ett bolag som Volvo Lastvagnar att utveckla innovativ teknik, konstaterade Jan-Eric Sundgren.

Magnus Borelius, finanschef inom Göteborgs Stad, berättade om hur man som första stad i världen börjat ge ut gröna obligationer som ett sätt finansiera stadens investeringar inom miljö och hållbarhet. De första gröna obligationerna lanserades 2013, och har sedan dess väckt ett stort intresse. Idag finns obligationer för 3,2 miljarder.

Satsningen på gröna obligationer har inneburit att fördjupat samarbete mellan stadens finans- och miljöförvaltningar, enheter som tidigare inte haft särskilt mycket med varandra att göra, konstaterade Magnus Borelius.

Återrapportering till investerare har visat sig vara en utmaning. All information inom staden är offentlig, och det gäller att skapa en hanterbar nivå på informationen, sade Magnus Borelius, som också framhöll att gröna obligationer har blivit en drivkraft att göra hela organisationen mer hållbar. Göteborgs Stad har andra obligationer på omkring 35 miljarder kronor, och de gröna obligationerna har satt press på staden att sköta miljö- och hållbarhetsaspekter bättre även där, enligt Magnus Borelius.

Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på försäkringsbolaget Folksam, talade om att förvalta bolagets pensionskapital på ett tryggt sätt för sina kunder. Bolaget har en vision om ett långsiktigt hållbart samhälle. Ofta kan utfästelser om hållbarhet låta som enbart vackra ord, men Carina Lundberg Markow konstaterade att arbetet i grunden bygger på universiella mänskliga värden. I praktiken är det dock viktigt att hålla sig till gemensamma begrepp om hållbar utveckling, utifrån FN och PRI:s definitioner. Det ökar dessutom möjligheten att mäta och utvärdera förvaltningen.

Folksam är en aktiv ägare, som röstar på stämmor, och upprätthåller en löpande dialog med sina bolag. Standarder och gemensamma överenskommelser är viktigt eftersom det ger kraft till förändringar. Enligt Carina Lundberg Markow krävs det exempelvis förändringar av bolagsstyrningen för att på bred front föra in hållbarhet i näringslivet.

När Märtha Josefsson, ordförande i Mistras kapitalförvaltningskommitté, summerade konferensen konstaterade hon att en hel del har hänt sedan början av 2000-talet. Det som tidigare var en lista på ett antal bolag man av etiska skäl inte ville investera i, har gått i riktning mot att föra en aktiv dialog med bolag om hållbarhet. Hållbar kapitalförvaltning går inte ut på att räkna siffror, istället handlar mycket om kultur, hur företag sköter sin miljö och sina anställda, sade Märtha Josefsson, och hänvisade till David Bloods anförande.

Text: Henrik Lundström, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör

Mistra på YouTube