Automatgenererad bild.
Publicerad

6 november 2014

Hur ser framtidens klimatforskning ut efter IPCC-rapporten?

I mitten av oktober var några av världens ledande klimatforskare samlade i Göteborg för att diskutera vilka nya forskningsinsatser som behövs för att hantera slutsatserna i den senaste IPCC-rapporten. En samlad lärdom var att koldioxidskatter är viktiga, men inte räcker som enda verktyg. Mer kunskap krävs vilka andra vägar framåt som är effektiva och politiskt möjliga.

Konferensen ”Bortom IPCC – Framtidens klimatforskning” arrangerades av Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Han är även aktiv inom programmet Mistra Indigo.

Syftet med konferensen var att göra en inventering av det forskningsbehov som har uppstått efter de senaste IPCC-rapporterna, som han var en av huvudförfattarna till. Behovet handlar bland annat om att identifiera nya forskningsområden inom beteendeekonomi och politisk ekonomi, och deras relation till klimatfrågan.

Trots att det arrangeras ett stort antal klimatkonferenser runt om i världen var det ovanligt många av de främsta forskarna som kom till Göteborg. En var Marianne Fay, Världsbankens chefsekonom för klimatförändringar, som talade om tillväxt utan fossila bränslen. Även Ottmar Edenhofer, ordförande för arbetsgrupp III inom FN:s klimatpanel, deltog och presenterade de viktigaste insikterna från den femte klimatrapporten och hur han ser på framtidens klimatforskning.

– Vi är otroligt glada att nio professorer från FN:s klimatpanel hade valt att delta vid just den här konferensen och dessutom många andra framstående klimatforskare. Flera av dem konstaterade efteråt att det här blev det bästa forskarsamtal de hade varit med om på många år. Och de sa det inte bara av artighet, säger Thomas Sterner.

Pekade ut många vägar framåt

En två dagars intensiv forskardialog är enligt honom inte helt enkel att sammanfatta, men han lyfter ändå fram några fragment som han personligen tyckte var intressanta.

– En är att den analys som många av oss ekonomer gjorde i början av klimatkrisen, om att ett högt pris på koldioxid skulle lösa klimatkrisen, har visat sig vara en förenkling. Frågan är betydligt svårare och mer komplex än så.

Thomas Sterner anser fortfarande att ett högt pris på koldioxid är ett viktigt bidrag i kampen för ett bättre klimat. Det nya är att det inte är den enda vägen, prismekanismer behöver kompletteras med andra verktyg.

– Vi måste även bli bättre på att förstå vilka restriktioner som finns för politiker att agera. Och varför de inte lyckas komma fram till bättre beslut.

Positivt med mer förnybar energi

En annan viktig slutsats från konferensen var att stödet till förnybar energi har varit mycket lyckosamt.

– Det är en av få saker som går bra, till och med bättre än väntat och det i en kontext där nästan allt annat går sämre än vad vi har rätt att kräva.

Enligt Thomas Sterner går framförallt utvecklingen av vind- och solenergi snabbt framåt samtidigt som kostnaden sjunker.

– Den framgången kan nu användas när andra styrmedel ska införas. Vi vet att i takt med att kostnaden för att en klok klimatpolitik blir lägre kommer det att vara lättare att få acceptans för den.

Trots att mycket annat, till exempel de internationella klimatförhandlingarna, inte utvecklas i samma positiva riktning låter Thomas Sterner något optimistisk.

– Ny teknik har räddat oss från många av de tidigare miljöproblemen. Att förnybar energi nu utvecklas så positivt kan bli den faktor som gör att vi lyckas genomföra andra nödvändiga ingredienser i en klimatpolitik såsom internationella avtal och nationella styrmedel som kan leda till innovativa lösningar såsom ökad energieffektivitet.

Text: Per Westergård, Vetenskapsjournalisterna

Mistra indigo

Programmet kombinerar forskning med policyaktiviteter för att stödja klimatpolitiken utanför de internationella klimatförhandlingarna. Verksamheten är uppdelad i fyra integrerade områden som fokuserar på ett globalt handelssystem för kolmarknader, klimatpolitikens fördelningseffekter, samspel mellan klimatpolitik och incitament för teknikutveckling samt hur företag agerar strategiskt utifrån klimatpolitiken.

Mistra Webbredaktör