Foto: Anette Andersson

Publicerad

7 oktober 2014

Välbesökt jubileumskonferens med USA-forskare om skammens kraft

När Mistra anordnade en jubileumskonferens stod dagens globala miljöutmaningar i fokus, men också hur skam och stolthet påverkar vårt intresse av att samarbeta för samhällets bästa. Över 150 deltagare tog del av den senaste hållbarhetsforskningen, och flera samtal om hur näringsliv och det övriga samhället kan bidra till ett hållbart samhälle.

När Mistra startade 1994 var organisationen en unik röst som talade om tvärvetenskaplig hållbarhetsforskning. Även om allt fler finansiärer intresserat sig för området sedan dess, har Mistra fortfarande en viktig roll att spela. Det vittnade många av talarna om under dagen.

Dagens huvudtalare var Jennifer Jacquet, forskare vid New York University, som i sitt arbete förenar miljövetenskap, samhällsvetenskap och psykologi. Bland annat är hon intresserad av vilka drivkrafter som styr oss mot egenintresse eller samarbete. Med utgångspunkt i spelteori har hon i olika gruppförsök visat att både risken för att avslöjas som en smitare eller att bli belönad för bra samarbete ökar engagemanget för det gemensamma. Den kunskapen om hur vi agerar ser hon som värdefull för aktörer som vill få ett effektivare miljöarbete.

Bland konferensens cirka 150 deltagare syntes representanter från såväl Mistras forskningsprogram som näringsliv, tankesmedjor och journalister. Kristina Norman från Swedbank var en av alla som sökt sig till det gamla tullhuset i centrala Stockholm, tillsammans med kollegan Patrik Zingmark. Förutom flera bra föredrag, innebar konferensen även goda möjligheter att nätverka, konstaterar Kristina Norman, som också fick uppslag till framtida affärsmodeller.

 – Paneldebatten var en ögonöppnare för oss, hur andra företag arbetar praktiskt med hållbarhet. Den gav oss också en idé för vår egen verksamhet som vi ska jobba vidare med, säger Kristina Norman, kundansvarig på Swedbank.

Konferensen inleddes av två välmeriterade svenska miljöforskare som verkar på den internationella scenen. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och en av forskarna inom programmet Mistra Indigo, utgick i sitt föredrag från det förändrade klimatet. Koldioxididhalten i atmosfären passerar i dagarna 400 ppm – och halten fortsätter att öka i en takt som saknar motstycke i jordens historia. Men det finns inga quick fixes, konstaterade Thomas Sterner, som varit huvudförfattare till avsnitt om klimatskatter och andra styrmedel i klimatpanelen IPCC:s senaste rapporter. Nya regleringar är nödvändiga, men hittills har världens länder haft svårt att enas om utsläppsminskningar. Thomas Sterner som på plats närvarat vid FN:s klimatmöten berättade nedslående detaljer från de senaste årens klimatförhandlingar, där såväl kulturskillnader som olika särintressen försvårar konkreta resultat. Thomas Sterner vill se större satsningar på ny teknik, men ser också behov av ny forskning inom exempelvis beteendevetenskap och policyfrågor. Tvärvetenskapliga satsningar är nödvändiga och önskvärda, enligt Thomas Sterner, men han ser också svårigheter och pekar på att Mistras stora utmaning också framöver är att värna vetenskaplig kvalitet och samtidigt svara på aktuella samhällsfrågor.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Mistrasatsningen Stockholm Resilience Centre, påpekar att jorden nu definitivt gått in i en ny geologisk tidsålder, antropocen, som kännetecknas av att människan har blivit en lika mäktig kraft som jordbävningar, vulkaner och andra naturkrafter eftersom vi förändrar jordens ekosystem på global nivå. Jordens ekosystem närmar sig, enligt Johan Rockström, i flera fall gränsen där en naturlig återhämtning kan ske. Om utvecklingen fortsätter förbi så kallade ”tipping points”, tröskelvärden, riskeras oåterkalleliga konsekvenser för det globala klimatet. På en världskarta pekade han ut de områden som är mest utsatta, bland annat delar av Arktis, Antarktis och regnskogen i Amazonas. Johan Rockström lyfte fram flera hisnande exempel på utmaningarna om vi ska vrida om utvecklingen mot hållbarhet. Bland annat beräknas tre miljarder människor flytta från landsbygden de kommande decennierna, och det kommer att kräva att dagens städer mer än fördubblas.

För att möta det och andra utmaningar talade han varmt för behovet att bygga upp nya former för tvärvetenskaplig miljöforskning. Det här kräver samarbete över både nationsgränser och mellan olika akademiska discipliner.  Johan Rockström och hans kollegor inom resiliensforskningen ligger långt framme i det arbetet.

– Sverige tillsammans med bland annat Kanada och Japan intar en tätposition inom hållbarhetsforskning. Det är något som vi kan bygga vidare på med Mistras hjälp, sade Johan Rockström.

Förmiddagen avslutades med en ”spanarpanel” som i samtal med moderatorn Eva Krutmeijer, bland annat resonerade kring vad som kan tänkas komma att dominera miljödebatten de kommande tjugo åren. Hanteringen av naturresurser återkom hos flera panelmedlemmar, bland annat rektorn för Sveriges Lantbruksuniversitet Lisa Sennerby Forsse. Henrik Carlsen, forskare vid Stockholm Environment Institute, ville lyfta betydelsen av säkerhet och geopolitik, faktorer som han ansåg ofta förbises i miljösammanhang. Det växande intresset för, och konflikterna kring, Arktis naturresurser tog han upp som exempel. Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion, framhöll journalistikens roll. Särskilt tryckte hon på betydelsen att inte bara kommunicera de senaste forskningsrönen till allmänheten, utan att låta relevanta vetenskapliga åsikter och uppfattningar brytas mot varandra på ett bra sätt. Caroline Westblom, student vid Lunds universitet och medlem av nätverket PUSH Sverige, saknade visioner om det hållbara samhället, och önskade en tydligare offentlig debatt om vilket samhälle vi vill se på sikt.

Mathilda Tham, professor i design vid Linnéuniversitetet och ledamot av Mistras styrelse, höll sedan ett föredrag om hållbarhet utifrån ett modeperspektiv, och vilken roll design kan spela i förändringsprocesser. Hon gav flera exempel där modebranschen, både klädskapare och modekonsumenter, konkret bidrar till ökad hållbarhet, bland annat genom återanvändning av kläder eller rentav genom att låna eller hyra plagg.

SEB:s senior economist Klas Eklund – även han styrelseledamot i Mistra – talade om en gammal misstro mellan miljövänner och ekonomer, en klyfta han tyckte det var hög tid att överbrygga. Klas Eklund nämnde flera initiativ som på olika sätt försöker gifta ihop hållbarhet med ekonomisk vetenskap, bland annat ett EU-projekt som med stöd av bland annat Sverige forskar om möjligheter att utveckla ett modernt, grönt BNP-begrepp, som också inkluderar naturkapital.

Cirkulär ekonomi och nya affärsmodeller som stödjer hållbarhet var två ämnen diskuterades i en panel bestående av Klas Eklund, Mathilda Tham, Anna Forsberg, chef för byggföretaget Skanskas enhet Green Business samt Jan-Eric Sundgren, tidigare rektor för Chalmers och numera rådgivare till Volvo Lastvagnar. Cirkulär ekonomi är ett relativt nytt begrepp, som i grunden handlar om att hushålla med ekonomiskt kapital och att redan i planeringsstadiet av nya produkter helt eliminera avfall, eller skapa möjlighet till återanvändning. Jan-Eric Sundgren konstaterade att cirkulär ekonomi innebär stora möjligheter för näringslivet att skapa nya affärsmodeller, och han beskrev hur Volvo Lastvagnar arbetar för att utslitna lastbilsdelar ska kunna plockas isär i bolagets verkstäder för att sedan återanvändas.

I ett avslutande samtal diskuterade Jennifer Jacquet med Carl Folke, professor och vetenskaplig ledare för Stockholm Resilience Centre, om hur ett hållbart samhälle kan och måste utformas i ett samspel mellan forskning, näringsliv, konsumenter och politiker under rubriken ”Governance for sustainability”.

Utmaningarna är alltså stora och många, och ledande miljöforskning som kan bidra med nya lösningar är minst lika viktig idag som när Mistra bildades för 20 år sedan. Mistras styrelseordförande Lena Treschow Torell nämnde att tre kommande Mistrasatsningar handlar om Arktis, cirkulär ekonomi samt ett fortsatt fokus på hållbarhet inom finansmarknaden. Mistras nye vd Åke Iverfeldt avslutade dagen med att betona att organisationen kommer att fortsätta att driva på för gränsöverskridande och framåtblickande forskning. Åke Iverfeldt nämnde också att Mistras egen kapitalförvaltning, en portfölj som länge skötts enligt hållbarhetskriterier, ska knytas ytterligare till den forskning som Mistra bedriver.

Text: Henrik Lundström, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör