Automatgenererad bild.
Publicerad

7 oktober 2014

Nytt forskningsprogram om plast på idéstadiet

Mistra undersöker just nu möjligheterna för en ny programsatsning om plastens roll i samhället och som en del i en cirkulär ekonomi. Tanken är att stödja forskning kring nya material och råvaror utifrån en klar avgränsning – men med ett tydligt perspektiv på systemfrågor, återvinning och industriella processer.

Felaktig användning av plast ses som ett allt större hot mot miljön och mot vår hälsa. Plast kan vara svår att bryta ned, förorenar hav och kuster och kan innehålla ämnen som påverkar levande organismer. Samtidigt är plast en omistlig del av det moderna samhället.

– Plast har funnits i 150 år. Det var plasten som möjliggjorde masstillverkning av billiga och slitstarka produkter. Men den har ett pris och det ser vi idag, säger Christopher Folkeson Welch, kemist och programansvarig på Mistra och en av de som väckt tankarna om en utlysning inom området.

I slutet av augusti beslöt Mistras styrelse att en arbetsgrupp ska undersöka möjligheterna för ett nytt forskningsprogram. Christopher Folkeson Welch håller just nu på att fundera över arbetsgruppens sammansättning. Att den i huvudsak ska bestå av internationella experter står klart. Detta för att få en objektiv bild av om Mistras satsning kan bidra till starka svenska forskarmiljöer och en ökad svensk konkurrenskraft. Förhoppningen är att nya och oväntade samarbeten mellan olika lärosäten samt med industrin ska uppstå.

– Arbetsgruppen bör helst ledas av någon som både har ett systemperspektiv och har djupa kunskaper inom relevanta ämnesområden, säger Christopher Folkeson Welch.

Brett underlag tas fram

Parallellt med arbetsgruppen ska också utfrågningar med beslutsfattare och industriföreträdare hållas för att få ett så brett kunskapsunderlag som möjligt.

Grundtanken är att plast finns i samhället för att stanna, men att vi behöver nya typer av plaster från råvaror med mindre miljöpåverkan förklarar Mistras vd Åke Iverfeldt. Samt att vi bättre behöver återanvända den plast som redan finns i omlopp så att mindre nya resurser behöver tillföras, och att detta totalt sett är bättre för miljön.

– Det är en viktig pusselbit i en framtida cirkulär ekonomi och här krävs att forskningen har ett systemperspektiv. Det räcker inte att bara utveckla bra lösningar, de måste integreras väl på en systemnivå – en process som är betydligt mer trög, säger han.

Saken kompliceras ytterligare av att lättnedbrytbara biobaserade plaster idag inte går att återvinnas på ett bra sätt tillsammans med fossilbaserade plaster. Fortfarande finns också ett behov av stabila plaster som bryts ned långsamt, när exempelvis elkabel läggs i jord. Men enligt Åke Iverfeldt är ett kännetecken för Mistras program att de både ge sig i kast med komplicerade systemfrågor och ägnar sig åt väldigt grundläggande forskning, fast då med sikte på vad samhället kan tillgodogöra sig. En viktig aspekt av det här eventuella programmet är att stärka svensk industri.

 Framåt mars 2015 kan det bli aktuellt att lägga fram ett förslag till styrelsen. Även om styrelsen då beslutar att inte gå vidare så är arbetsgruppens ansträngningar inte förgäves, framhåller Åke Iverfeldt.

Den blir en viktig genomlysning av ett potentiellt forskningsfält som andra kan ha stor nytta av. Alla våra arbetsgruppsrapporter finns utlagda på nätet för var och en att ta del av, säger han.    

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna