Publicerad

9 september 2014

Att minska sina koldioxidutsläpp kan ge högre livskvalitet

Det går att förena en klimatmässigt hållbar livsstil med ett modernt liv och kanske rentav högre livskvalitet. Det visar en ny rapport från Mistra Urban Futures som också räknat ut de totala utsläppen av koldioxid som svenskarna orsakar.

Sverige anses rent allmänt ha minskat sitt fossila avtryck de senaste decennierna. Men räknas även konsumtion av importprodukter och flygresor utomlands blir siffrorna inte lika smickrande. Rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 från Mistra Urban Futures har på ett nytt sätt räknat ut koldioxidutsläppen och tagit med även dessa utsläppskällor i kalkylen. 

Forskarna har också undersökt vad som krävs av oss för att nå regeringens och FN:s tvågradersmål, vilket enligt gängse expertis betyder att vi behöver minska utsläppen till två ton per person och år fram till 2050.

– Vi visar hur en hållbar livsstil kan se ut, det är vårt viktigaste bidrag. Det finns många olika föreställningar. Vissa tror att vi inget behöver göra, att tekniken fixar allt åt oss. Så är det inte. Andra tror att en minskning skulle föra oss tillbaka till 1800-talet. Så är det inte heller. Inget av detta får stöd i våra analyser. Vi kan ha en livsstil som liknar dagens men modifierad, säger Jörgen Larsson vid Chalmers.

Han har skrivit rapporten tillsammans med Lisa Bolin från SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut. De genomsnittliga livsstilsförändringar som behövs för att utsläppen ska bli max 2 ton per person och år är bland annat:

  • Halverad konsumtion av nöt- och griskött
  • Flygresande som på 2000 års nivå
  • Ökad tjänstekonsumtion med 200 procent (på bekostnad av varukonsumtion)
  • En arbetstidsförkortning till 30 arbetstimmar per vecka.

Forskarna skissar en teknikoptimistisk bild av framtiden med kraftiga effektiviseringar i energisektor, väg- och flygtrafik. Analyserna bygger på tidigare forskning men här tas ett helhetsgrepp för alla utsläppsområden.

– Vi räknar med att tillväxten fortsätter som förut vilket betyder att konsumtionen 2050 är dubbelt så hög som idag, men genom en ökning av tjänstekonsumtion. Cafébesök, kurser, restaurangbesök, utbildning med mera innebär mindre klimatpåverkan än att köpa resor för pengarna, säger Jörgen Larsson.

Man har också låtit tusen västsvenskar svara på frågor om sina konsumtionsmönster och hur de upplever sitt eget välbefinnande.  Det framkommer i studien att utsläppen skiljer mycket åt mellan personerna, från 4 till 15 ton per person.  Men vi tycks inte bli lyckligare av att äta mycket rött kött, flyga mycket eller åka mycket bil. Istället är det god hälsa, jobb, vänner och en partner som ger oss välbefinnande.

– Hög klimatpåverkan har ingen payoff på välbefinnandet. Där bekräftar vi tidigare forskning. Men vi har inte undersökt vad som händer med välbefinnandet om en och samma individ byter livsstil, det vill vi gärna göra, säger Jörgen Larsson.

Forskningen har skett i tätt samarbete med tjänstemän på Göteborgs kommun och på Västra Götalandsregionen.

– Det har varit mycket lyckat. Vi har olika kunskap och helheten blir intressantare än om jag hade suttit själv på min kammare, säger Jörgen Larsson.

Andra aktiviteter vid Mistra Urban Futures är ett innovationslabb, en sorts tankesmedja, som ska utveckla idéer för en kommande exploatering av området Masthugget i Göteborg. Aktörer från olika samhällsarenor ska tänka till redan på planstadiet. Innovationslabben ingår i en vidare satsning på så kallade innovationsplattformar som är finansierade av Vinnova och där fyra städer i Sverige, däribland Göteborg, ska utveckla innovationer när det gäller hållbar stadsutveckling.

Den 16–17 september arrangerar Mistra Urban Futures en konferens/workshop som bygger på rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör