Automatgenererad bild.

Foto: Mikael Olshammar

Publicerad

19 juni 2014

Östersjön i fokus för europeisk forskningssatsning

I Sverige finns det omkring 700 000 enskilda avlopp, runt hela Östersjön betydligt fler. De bidrar med 15 procent av all fosfor som släpps ut i innanhavet. Ett forskningsprojekt inom programmet BONUS ska utvärdera vilken reningsteknik som fungerar bäst och hur utsläpp av fosfor, kväve och andra föroreningar kan minskas.

BONUS är en ny forskningssatsning där länderna runt Östersjön har gått samman med EU för att med hjälp av vetenskapliga resultat och innovativa lösningar bidra till en hållbar utveckling i regionen. Programmet ska finansiera forskning som berör miljö och samhällsutveckling och har fram till 2017 en budget på cirka 100 miljoner euro. Hälften av pengarna kommer direkt från EU medan de deltagande länderna bidrar med resten.

Mistra är tillsammans med Formas, Vetenskapsrådet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap programmets svenska finansiärer. Mistras finansiering kommer i första hand att gå till projekt inriktade mot teknisk utveckling och innovativa lösningar.

Just nu finansierar Mistra fyra olika projekt. Ett av dem är Optitreat som är ett samarbete mellan Sverige, Tyskland och Polen. Projektets syfte är att undersöka hur väl olika tekniker av enskilda avlopp fungerar för avskiljning av övergödande ämnen och hushållskemikalier, samt om det finns behov av att se över regelverket kring enskilda avlopp.

– Historiskt sett har de enskilda avloppens betydelse för miljön underskattats, men vi har gjort beräkningar som visar att de står för 15 procent av all antropogen fosfor som tillförs Östersjön, säger Heléne Ejhed på IVL Svenska Miljöinstitutet och projektledare för Optitreat.

Söker efter effektiv rening

Under projekttiden kommer forskargrupper i de tre medverkande länderna att undersöka hur effektiva de reningsanläggningar som finns på marknaden är. De ska även studera vilka parametrar som avgör hur väl olika ämnen renas bort, liksom om system optimerade för att mer effektivt rena bort vissa ämnen blir motsvarande sämre när det gäller andra.

– Tidigare har reningssystem främst varit inriktade på att ta bort övergödande och smittspridande ämnen. Fokus har aldrig legat på att få till en effektiv rening när det gäller läkemedel och hushållskemikalier.

I projektet ingår även att studera nästa stora utmaning, antibiotikaresistenta bakterier. Här finns än så länge få studier och därför är det ingen som vet om de utgör ett problem eller hur allvarligt det kan bli.

– Nu ser vi ett tydligt ökande intresse när det gäller antibiotikaresistenta bakterier. Allt fler har blivit medvetna om att de kan bli ett reellt problem i samhället och därför kommer vi att lägga ner en stor möda för att se om dessa bakterier kan få spridning från enskilda avlopp.

Att reningstekniken är bra räcker inte alltid. En avloppsanläggning måste även skötas på rätt sätt för att fungera på bästa sätt. Forskarna inom Optitreat kommer därför att studera hur enskilda fastighetsägares handhavande påverkar reningen.

Mistra satsar 30 miljoner

Det kommer att dröja innan vi får se några konkreta resultat från projektet som nyligen har startats. Forskarna har fått finansiering för tre år och de beräknas vara klara 2017.

– En av de saker vi har upptäckt hittills är att inställningen till att ha ett eget avloppsystem skiljer sig åt mellan länderna. Bland annat ökar värdet på en fastighet i Sverige om det är anslutet till ett kommunalt avloppssystem medan prispåverkan är den rakt motsatta i Tyskland. Där anses det tryggt att ha egen kontroll över både vatten och avlopp. Även regelverket skiljer sig åt mellan länderna.

Mistra har avsatt närmare 30 miljoner kronor för att stödja innovationsprojekt inom BONUS. Än så länge har bara en tiondel av summan spenderats.

– Det är inte bra att vi har så mycket kvar. Men Bonus bygger på att alla länder är med och bidrar. I praktiken är det landet som satsar minst som bestämmer hur stor del av våra anslag som kommer till användning, säger Thomas Nilsson, programansvarig på Mistra.

Övriga projekt inom Bonus som finansieras av Mistra är:

  • Swera – ett projekt som ska göra riskanalyser för alla de fartyg som finns på Östersjöns botten.
  • Geooilwatch – ett projekt som har till syfte att utveckla varningssystem för att förebygga katastrofer i Östersjön
  • Microalgae – ett projekt som ska ta fram innovativa lösningar för att kunna använda mikroalger i odlingssystem och vid biogasproduktion.

Text: Per Westergård, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör