Automatgenererad bild.

Foto: Anette Andersson

Publicerad

3 april 2014

”Forskningen måste säga hårda sanningar – och hjälpa policyarbetet”

Miljöforskningen blir allt mer inriktad på samhällsfrågor, mänskliga beteenden och policy. Det framkom under Mistras andra jubileumsseminarium i mitten av mars. Denna gång var fokus satt på miljöpolicy.

Mistras policyinriktade program var i centrum för diskussionerna under seminariet den 18 mars på Norra Latin i Stockholm. Vd Lars-Erik Liljelund inledde dagen med att konstatera att miljöforskningen gått från att enbart handla om det periodiska systemet till att också omfatta samhällsystemet – miljöforskningen har blivit mer samhällsorienterad.

Inläggen på seminariet kom att handla om förmågan till tvärvetenskap och om hur nya program uppstår.  Det handlade också om hur forskningen kan hjälpa politiker och andra beslutsfattare i förhandlingar och beslutsprocesser.

Forskning viktigt beslutunderlag

På föredragarlistan stod både forskare och medverkande i Mistraprogram, liksom en representant för avnämare, Gustaf Lind, statssekreterare på utrikesdepartementet och avgående ordförande i Arktiska rådet.

Han framhöll att det både behövs forskning som säger hårda sanningar som gör ont för en politiker att höra, och forskning som ligger närmare policyverkligheten och som därför går att använda som beslutsunderlag. Han underströk vikten av forskningsunderlag i beslutsfattandet. Förhandlingar mellan olika parter är alltid lättare om det finns solid kunskap i botten, sade han. 

Lars Anell från Vetenskapsrådet berättade om programmet Entwined, där han var ordförande.  Några av de viktigaste resultaten bestod enligt honom i de nya ämnesövergripande samarbeten som uppstått.

Bred palett samhällsvetare behövs

Carina Keskitalo, statsvetare och vetenskaplig programchef för nystartade Mistra Arctic Sustainable Development, underströk vikten av att samhällsvetare och naturvetare medverkar på lika villkor i programmen, och att det behövs en bred palett av samhällsvetare. Hon föreslog vidare att forskningsfinansiärerna ska hjälpa till med avnämarkontakter på hög nivå, något som kan vara svårt för enskilda forskare eller programchefer att lyckas få till.

Moderator för seminariet var forskningskommunikatör Eva Krutmeijer. Dagen var den andra i den serie seminarier i Mistras 20-årsfirande. Diskussionen mynnade även ut i ett samtal om hur framtida programsatsningar kan bli lika bra, eller rentav bättre.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör