Automatgenererad bild.
Publicerad

27 februari 2014

Lovande ansökningar inom grön humaniora

Nya intressanta samarbeten över ämnesgränser finns i programförslagen inom utlysningen för Environmental Humanities. Gay Hawkins är en av de internationella forskare som utvärderat ansökningarna. Hon tror att Sverige kommer att ta en ledande roll inom det nya forskningsområdet.

Teknik och naturvetenskap räcker inte för att lösa alla miljöutmaningar vi står inför, inte ens om de kompletteras med samhällsvetenskap. Det behövs även forskning inom områden som filosofi, historia och litteratur. Det är en av grundtankarna bakom begreppet humanistisk miljöforskning. Hösten 2013 öppnade Mistra och Formas gemensamt utlysningen Environmental Humanities med syfte att göra Sverige till en ledande nation inom forskningsfältet som ofta går under namnet grön humaniora. Utlysningen omfattar 40 miljoner kronor under fyra år.

Sex programförslag har inkommit och dessa utvärderas just nu av en utvärderingspanel bestående av forskare från Australien, Indien, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. Alla med egen erfarenhet av humanistisk miljöforskning.

Australien ett föregångsland

En av utvärderarna är Gay Hawkins från University of Queensland i Australien. Hon har en bakgrund som forskare inom sociologi och politisk filosofi och har under senare åren bland annat ägnat sig åt etiska frågeställningar kring avfall.

– Vi har nu gått igenom alla de sex inlämnade förslagen. Det har varit ett spännande arbete och vi har fått ta del av fantastiska ansökningar med en hög intellektuell nivå. Minst lika intressant har det varit att se hur helt nya forskargrupper har formerats för att klara de krav som Mistra och Formas har ställt.

Att en australisk forskare granskar de inkomna förslagen anses som extra värdefullt. Australien har under en lång tid betraktats som den ledande nationen inom ”grön humaniora”.

– Vi finns definitivt med i forskningsfronten men jag är rädd att vi snart kommer att bli omsprungna av svenska forskare. Det är uppenbart att det i Sverige finns en växande insikt om att teknik inte löser alla miljöproblem och att vi måste väga in en rad andra aspekter om vi ska kunna lösa de utmaningar vi står inför.

Imponerade engagemang bland sökande

Professor Gay Hawkins är övertygad om att vi under de kommande åren kommer att få se en rad spännande forskningsresultat från Sverige, och att de kommer att väcka internationell uppmärksamhet.

Även på Mistra är man nöjd med processen så här långt.

– Vi kan se att de svenska universiteten har engagerat sig på ett imponerande sätt, alla som har lämnat in en ansökan har tänkt till när det gäller hur forskningen ska organiseras. Och vilka samarbeten och konstellationer som behövs för att komma i mål, säger Johan Edman, ansvarig för utlysningen på Mistra.

De sex inlämnade förslagen kommer från Göteborgs universitet, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och från Uppsala universitet. Inget av universiteten som står som huvudsökande agerar på egen hand, alla har tvingats söka utanför deras nätverk för att hitta de kompetenser som behövs.

Beslutet om vilken forskargrupp som ska få ansvar för programmet Environmental Humanities kommer någon gång under april 2014.

Text: Per Westergård, Vetenskapsjournalisterna

Environmental Humanities

Humanistisk miljöforskning, eller grön humaniora, är ett växande forskningsområde internationellt. Vid många universitet runt om i världen har dess bredare angreppssätt fått ett allt starkare genomslag. Traditionella ämnesgränser utmanas, och frågor om humanioras relevans och betydelse har fått en ny aktualitet. Natur- och samhällsvetenskapligt orienterade forskare börjar i högre grad arbeta sida vid sida med till exempel litteraturvetare, historiker, etiker, kulturgeografer, antropologer och kulturvetare.

Mistra Webbredaktör