Publicerad

30 januari 2014

Långt analysarbete och trendspaningar bakom nya programidéer

Mistras kansli har identifierat två nya områden som möjliga för framtida forskning: Klimatsmarta transporter och resurseffektiva produkter. Men hur går det till när nya områden för programsatsningar utarbetas?

Thomas Nilsson, programansvarig på Mistra, förklarar att en kombination av olika sätt används för att ta fram nya programidéer.
– Vi bevakar vad som händer på miljö- och forskningsområdet genom att följa nyhetsflödet, delta i konferenser och möten, anordna egna seminarier. Dessutom tar vi del av andra organisationers omvärldsanalyser och trendspaningar. Just i dessa fall har vi bland annat följt Naturvårdsverkets, EU:s och amerikanska omvärldsanalyser.

Kansliet tar fram förslag på nya forskningsområden som sedan presenteras för Mistras styrelse. Styrelsen väljer vilka områden som ska utredas vidare. Nu senast fanns önskemål från styrelsen om programsatsningar med inriktning mot teknik och teknologi.
– Programmen ska komplettera Mistras övriga satsningar. Och om någon forskare har en bra idé är de alltid välkomna att kontakta oss, säger Thomas Nilsson. 

Sedan årsskiftet pågår sökandet efter internationella experter till två arbetsgrupper, en för varje område, som ska vidareutveckla programidéerna och undersöka jordmånen för dem. För transporter finns det förvisso en hel del forskning som forskningsråd och myndigheter finansierar, förklarar Thomas Nilsson, men den handlar ofta om enskilda transportslag.
– Vi tror att det finns behov av forskning på övergripande systemnivå.

När det gäller design handlar det om hur produkter kan designas för att hålla längre och förbruka minimalt med resurser under sin livstid. Till exempel att produkterna lättare kan repareras eller att delar lättare kan bytas ut eller användas i andra produkter.
– Det är ofta på ritbordet som man lägger upp hur produktionen ska ske och även bestämmer hur produkten kommer att bli, säger Thomas Nilsson.

Skälet till varför arbetsgrupperna i huvudsak består av internationella experter är att undvika jäv. Utlysningarna ska inte riskera att skräddarsys till att passa en enskild forskargrupp. Arbetsgrupperna ska undersöka om det finns starka miljöer i Sverige som kan komma i fråga. De ska ta reda på hur forskningen ser ut internationellt och om Mistra kan fylla ett behov som inte andra forskningsfinansiärer tillgodoser. Mistra ska inte duplicera andras forskning, förklarar Thomas Nilsson. Möjligheterna att långsiktigt bygga upp tvärvetenskapliga miljöer ska också analyseras.

Sedan ska varje arbetsgrupp presentera ett preliminärt förslag till utlysning som Mistras styrelse tar ställning till. Hittills har det inte hänt att styrelsen helt tillbakavisar förslag från en arbetsgrupp, men att det kan ske är inte uteslutet enligt Thomas Nilsson.
– Det kan mycket väl hända. Det är inte så värst många år vi har arbetat på det här systematiska sättet. Styrelsen tar dels beslut om att gå vidare med kansliets förslag, dels att sedan acceptera arbetsgruppens slutsatser om inriktning, ibland efter modifieringar.

Enligt den preliminära tidsplanen ska arbetsgrupperna lämna sina rapporter i maj och styrelsen kan i så fall fatta beslut om att gå vidare med eventuella nya program på sitt möte i juni.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör