Automatgenererad bild.
Publicerad

29 januari 2014

Lärdomar från förr visar på framtidens skogsbruk

Flera hundra år gamla instruktioner om skogen skulle brukas på Finspångs Bruk hjälper forskare att förutse effekterna av vårt moderna skogsbruk. De unika lärdomarna har samlats av fotografen Bo Backström och professorn i skogshistoria Lars Östlund och presenteras i en populärvetenskaplig bok.

Finspångs Bruk var från 1500-talet och tre århundraden framåt Sveriges största kanongjuteri. En förutsättning för verksamheten var att de hade ett aldrig sinande flöde av virke och ved från de omgivande skogarna.

Bruket har dessutom alltid haft ordning och reda på sina papper. Det gör att det nu är möjligt att studera hur skogen brukades för att ge maximal avkastning. Bland annat finns det detaljerade instruktioner till ortens skogvaktare bevarande sedan 1700-talet.

Den omfattande dokumentationen lockade fotografen och lokalhistorikern Bo Backström samt Lars Östlund, professor i skogshistoria vid SLU till ett gemensamt projekt inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests.

Första delen av samarbetet är nu avslutat och har resulterat i boken ”En bruksskogs historia”. Den är en spännande beskrivning av bruket, dess skogar och om hur de har vårdats genom åren. Allt rikt illustrerat med Bo Backströms bilder från dagens Finspångs-skogar men även kompletterat med historiska bilder och kartor.
– Om man ska studera vilka konsekvenser olika bruksmetoder har för skogen, till exempel produktion och biologiska mångfalden, kan man inte bara titta framåt. Ofta är det bättre att titta på hur man gjorde tidigare, säger Lars Östlund.

Hur skogarna i Finspång har brukats har varierat över tiden, men många av de metoder som vi idag anser som moderna är i själva verket gamla.
– Genom att titta på vilka långsiktiga resultat olika metoder har gett kan vi förhoppningsvis även säga hur de metoder som används idag kommer att påverka den framtida skogen.

Den stora överraskningen för Lars Östlund var man väldigt tidigt hittar spår efter det vi idag skulle kalla naturvård. Även om de själva inte använde det uttrycket.
– Vår tanke var att visa hur skogen har utnyttjats av människan under lång tid, men vi vill även lyfta fram de värden som finns i dagens skogar. Förhoppningsvis kan boken inspirera både till ökade insikter om dynamiken i ett brukat skogslandskap och till fördjupad forskning. Hittills har vi bara lyckats tränga in i en del av det enorma källmaterialet och där finns utan tvekan mer att hämta, säger Bo Backström.

När boken nu finns ute till försäljning avslutas en del ett av projektet men samtidigt tar en ny vid. Nu släpper de helikopterperspektivet för att gräva sig djupare ner i ett antal högintressanta skogsområden. 
– Framförallt vill vi titta närmare på det tidiga kalhyggesbruket, en metod som något överraskande har prövats så tidigt som i början av 1800-talet, säger Lars Östlund.

Text: Per Westergård, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör