Automatgenererad bild.
Publicerad

8 oktober 2013

Mistra-SWECIAs programchef och IPCC-författare: ”Mildare vintrar och varmare somrar att vänta.”

Havsnivåerna stiger snabbare och isen i Arktis smälter i snabbare än tidigare prognoser. Men beslutade utsläppsminskningar kan bromsa fortsatta förändringar i klimatet. Den 27 september presenterade FN:s klimatpanel IPCC den första delen av sin senaste rapport, den femte i ordningen.

Mistra-SWECIAs programchef Markku Rummukainen, en av rapportförfattarna, följde arbetet under veckan för att sammanfatta rapporten. IPCC:s slutsatser är också viktiga för Mistra-SWECIAs analyser av vad samhället behöver göra för att anpassa sig till klimatförändringarna.

Vilka är de viktigaste slutsatserna från IPCC-veckan?
– Det viktigaste är att vi fått tre saker bekräftade ytterligare: att klimatet förändras, att det i första hand beror på människan och att det går att bromsa in med åtgärder. Detta betonas nu med ytterligare underlag.

Vad har kommit fram som är nytt?
– De övergripande slutsatserna som bekräftats var kända redan innan och är i sig inte nya. Men det finns mer information om havsförsurning och att havsisarna i Arktis smälter snabbare än vi trott tidigare. Man har också räknat fram den mängd koldioxid som får finnas i atmosfären om temperaturhöjningen ska hålla sig under två grader. Det utrymmet har vi dessvärre till stor del redan intecknat.

Hur ser chanserna ut att vi klarar tvågradersmålet?

– De globala utsläppen behöver vända nedåt de närmaste åren. Fram till idag är drygt halva den ”tillåtna” mängden förbrukad – och eftersom utsläppen dels fortfarande ökar, dels inte kan stoppas snabbt, börjar det bli bråttom.

Hur var stämningen i panelen?
– Forskarlaget har arbetat tillsammans i tre år med den fullständiga rapporten. Nu gällde det att föra över de viktigaste slutsatserna som finns på ett par tusen sidor i ett drygt 30-sidigt dokument. Det innebar givetvis diskussioner. Vissa ville till exempel få in ännu mer information om Arktis, andra om tropikerna.

Finns det något exempel på när resultat drog åt olika håll?
– I den mån sådant finns, redovisas det.  I den långa rapporten redovisas resultat från två olika metoder för att göra scenarier för havsnivåhöjning och de ger ganska olika resultat. I sammanfattningen redovisas siffror från en metod, den som man var överens om är mer välgrundad.

Vilka reaktioner hoppas ni på från politiskt håll?

– Beslutsfattare kommer att läsa och analysera vad vi kommit fram till. Rapporten kommer säkert att användas i de olika politiska arbeten som handlar om klimatet.

Hur kommer en person som föds idag att uppleva världen om 70 år?
– Här i Sverige kommer vi att ha mildare vintrar med mer nederbörd och mindre snö, tidigare vårar och något varmare somrar. Vissa saker kommer successivt, annat snabbare. Det skarpaste läget finns hos samhällsbyggnadssektorn som rimligen behöver ta hänsyn till ett förändrat klimat. Havsnivån kommer att stiga, vilket syns mest i landets södra delar. I landets norra delar pågår fortfarande landhöjningen som parerar den höjda vattennivån. Översvämningsriskerna förändras även längs vattendragen.

Är du själv optimist eller pessimist när det gäller världens förmåga att bromsa utsläppen av koldioxid?
– Jag resonerar inte i de termerna. Vi har en klimatfråga. Det finns åtgärder som kan vidtas. Det finns mycket kvar att göra.  

Vad kan du använda av detta i ditt arbete i Mistra-SWECIA?
– Det som står i denna första del av IPCC:s femte rapport ger ramar i form av klimatscenarier. Som ett första led har Mistra-SWECIA precis tagit fram en broschyr som visar hur skogsbruk, jordbruk och andra samhällssektorer påverkas. I mars och april nästa år kommer del två och tre från IPCC. De kommer att handla om effekter av klimatförändringar och klimatanpassningar samt om alternativa åtgärder för att minska utsläppen. I Mistra-SWECIAs broschyr som har titeln ”FNs vetenskapliga klimatpanel bekräftar klimatförändringar” resoneras bland annat kring hur skogsbruket både kan gynnas av en längre växtsäsong och missgynnas av stormskador och värme. Samt hur en anpassning kan undanröja riskerna.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör