Publicerad

8 oktober 2013

Miljöhandbok om effektiv produktion
och användning av stål

Programmet Stålkretsloppet är avslutat och deras sista publikation är en miljöhandbok för ingenjörer och forskare som vill göra tillverkning och användning av stål mer hållbar. Handboken sätter bland annat en siffra på de besparingar som är möjliga att göra genom användning av starkare stålsorter som gör att det krävs mindre stål.

Bokens titel säger vad det handlar om: Miljövärdering av stål och stålkonstruktioner – handbok för ingenjörer, forskare och högskolestudenter. Den typiska användaren är en forskande process- och produktutvecklingsingenjör. Boken är upplagd för att kunna användas som ett undervisningsmaterial, för både industrin och högskolan. Den innehåller utförliga bakgrundsdata och är därför även intressant för forskare, men den är samtidigt så pass förenklad att den kan användas praktiskt av ingenjörer inom industrin.
– Det är väldigt intressant att se den forskning som vi har hållit på med i åtta år kondenseras ner i denna miljöhandbok, säger Göran Andersson som var programchef för Stålkretsloppet som pågick 2004–2013.

Samlar många olika resultat
Stålkretsloppet hade som mål att utveckla metoder för att göra tillverkning och användning av stål mer hållbart ur miljösynpunkt. Uppgiften var väsentlig eftersom stål är ett av världens mest använda material. Stålkretsloppet ledde till en mängd nya metoder, tillämpningar och beräkningsverktyg, och det är dessa som nu redovisas i handboksform.

Boken visar hur miljövärdering av stål kan ge ett mervärde, både för miljön men också räknat i kronor. Bland annat visas hur mycket utsläpp av koldioxid som kan undvikas om konstruktioner görs i höghållfast stål, som det krävs mindre av jämfört med vanligt stål. Mindre koldioxidutsläpp betyder ofta mindre energiåtgång och bättre ekonomi.
– Att byta till ett mer hållbart stål har redan tidigare sagts ha ett miljövärde, men det har sagts i mer generella termer. Nu har vi visat í beräkningar hur mycket det avlastar miljön.

Ett exempel är Friends Arena där taket är byggt i höghållfast stål vilket innebär att utsläppen av koldioxid blev 16 procent lägre under byggnationen än om taket hade byggts med ordinärt stål.

Sparar energi och koldioxid i fordon
När det handlar om rörliga konstruktioner som bilar och lastfordon kan besparingen bli mångdubbelt större eftersom fordon byggda i höghållfast stål är lättare och förbrukar mindre bränsle. I boken visas att 90 procent av miljönyttan från fordon tillverkade i höghållfast stål skulle komma från minskad bränsleanvändning under fordonets livslängd.  Eller i siffror: Om 1 miljon ton höghållfast stål ersätter 1,3 miljon ordinärt stål i fordon minskar koldioxidutsläppen med 8 miljoner ton och energianvändningen med 31 000 gigawattimmar under fordonens tillverkning och användning.

Programmet har också utvecklat ett beräkningsverktyg som tills vidare enbart är tillgängligt för de deltagande företagen, och ger dem på så vis en konkurrensfördel. På sikt tror Göran Andersson att det perspektiv som utvecklats i Stålkretsloppet kommer att förändra samhällets syn på stål, och då kommer de företag som deltagit att ha ett försprång.
– Det här är ett första steg. Vi visar miljönyttan i ett livscykelperspektiv. Så har man inte gjort tidigare. Vi har letat och inte hittat en så här praktiskt anpassad och omfattande miljöhandbok någonstans, säger Göran Andersson.

Miljövärdering av stål och stålkonstruktioner - handbok för ingenjörer, forskare och högskolestudenter finns att ladda ner på Jernkontorets webbsida.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör