Publicerad

13 juni 2013

Viktigt att bemöta GMO-myter för en sansad debatt

Genmodifiering är ett kontroversiellt forskningsområde, men nu är det hög tid att göra upp med några av de myter som har skapats av båda sidor under år av hård debatt. Det menar forskare inom Mistra Biotech. En missuppfattning är att genteknologi aldrig innebär andra risker än traditionell växtförädling. Utmaningen är att använda de större möjligheter tekniken ger på ett klokt sätt, för att resultatet ska bli säkert och vara till nytta för miljön.

Säg genteknik och du kommer att få mängder med kommentarer. De flesta kritiska. Framförallt är det i Europa som tekniken har haft det tufft opinionsmässigt, i övriga världen är bilden till stora delar en annan. I dag används genmodifierade grödor på ungefär tolv procent av all odlad mark i världen. Framförallt har växter modifierats för att tåla en vanlig typ av ogräsmedel.

– Att de tillämpningar som finns på marknaden har en så tydlig koppling till ett bekämpningsmedel har resulterat i att debatten framförallt har kommit att handla om att tekniken skapar miljöproblem snarare än att vara ett sätt att lösa dem, säger Sven Ove Hansson som är programchef för Mistra Biotech.

Samtidigt har tekniken potential att ta fram grödor som kräver mindre gödselmedel eller står emot skadedjur och sjukdomar bättre. Om det ska vara möjligt att vända debatten måste biotekniska innovationer uppfylla de högt ställda krav på säkerhet och etik som kommer från både livsmedelsproducenter, myndigheter och inte minst från konsumenter. Därför har Mistra Biotech valt att bedriva forskning inom allt från naturvetenskap till etik.

– Det finns en låsning i frågan om genteknik, enda sättet att komma vidare är om vi som jobbar med frågan deltar i debatten, men vi måste göra det på ett trovärdigt och sakligt sätt.

Artikel som bemöter vanliga myter

Sven Ove Hansson har tillsammans med Martin Weih, växtforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, bidragit med ett inlägg på den internetbaserade debattsajten PublicServiceEurope.com. Där försöker de bemöta tre vanliga myter om genteknologi.

– Att det uppstår mytbildning kring ett nytt vetenskapligt område är inte något unikt, men genteknik är mer ifrågasatt eftersom det finns en del föreställningar, bland annat religiösa, om att man inte får ändra på naturen. Det är argument som jag till viss del kan förstå, men vi har korsat såväl djur som växter under årtusenden för att de ska passa våra behov. Vi skulle varken ha så många olika hundraser eller dagens jordgubbar och grapefrukt om vi inte hade ägnat oss åt en omfattande avel och förädling. Ofta med ganska brutala metoder, till exempel att utsätta växter för stark radioaktiv strålning för att få fler mutationer.

En myt de båda forskarna vill försöka punktera är påståendet att genteknik är en ny vetenskap där kunskapen fortfarande är mycket begränsad.

– Det är fel, sanningen är att vi kan massor. Vi har i dag en mycket god, erfarenhetsgrundad kunskap om vad som händer när man flyttar en gen från en organism till en annan.

Genteknik i sig varken ofarlig eller farlig

En annan myt de ger sig på är påståendet att GMO och genteknik inte medför några andra risker än traditionell växtförädling.

– Även det är fel. När man nu kan göra mer med gentekniken går det naturligtvis att åstadkomma både positiva och negativa resultat som annars inte är möjliga. Man kan till exempel råka göra en växt allergiframkallande genom att flytta en gen från en organism som bär den egenskapen till en annan. Den typen av misstag måste vi se upp med.

En myt de också vill slå hål på är det motsatta påståendet; att genmodifiering till sin natur är farlig.
– Det är minst lika fel. Så länge vi bara flyttar gener som naturligt kan överföras från en organism till en annan är riskerna inte större än vid traditionell växtförädling. Det är först när vi överför gener dit de inte kan ta sig med vanlig förädling som det kan uppstå andra risker.

Enligt Sven Ove Hansson bör vi utnyttja den ökade genetiska kunskap som vi har fått tack vare bioteknik, eftersom den ger oss bättre förutsättningar att göra en rad bra saker. På grund av regelsystemet är det sedan inte säkert att det är just de genmodifierade växterna som forskarna driver fram i sina växthus som i slutändan kommer ut på marknaden.
– Ibland utnyttjar vi genteknik för att se vad som är möjligt att åstadkomma, sedan använder vi resultaten som karta och kompass för att göra om samma förädling på traditionellt sätt.

Potential för lösningar som ger miljönytta

Ett viktigt skäl till att gentekniken har haft svårt att få allmän acceptans är att vi som konsumenter inte har upplevt någon vinst av de gentekniskt modifierade produkter som finns i handeln.
– Hittills är det producenterna som har fått alla fördelar, framförallt i form av bättre odlingsegenskaper. Om de första genmodifierade växterna fullt ut utnyttjat teknikens möjligheter att ge oss en bättre miljö, mer smak eller bättre hälsoegenskaper hade vi sannolikt haft en helt annan debatt, säger Sven Ove Hansson med tydlig kritik mot de multinationella företag som idag förser världens bönder med genmodifierade grödor.

– I praktiken är det ett enda företag som helt dominerar marknaden, ett faktum som naturligtvis väcker en hel del misstro.

Mistra Biotech är därför ett försök att närma sig bioteknologin från ett lite annat håll. De vill ta ett helhetsgrepp på jordbruk och livsmedelsproduktion, och rymmer forskning inom såväl naturvetenskap som etiska och samhällsvetenskapliga aspekter.

I de naturvetenskapliga delarna används både genmodifiering och traditionell växtförädling för att bland annat studeras annat hur kväveeffektiviteten hos korn och potatis kan förbättras. Målet är att minska användningen av gödselmedel och öka motståndskraften mot sjukdomar. Möjligheterna att introducera en ny oljeväxt, fältkrassing, med intressanta egenskaper för miljö, hälsa och produktion, undersöks också. Dessutom studeras hur användningen av genetisk information om olika grödor och djur generellt kan underlätta växtförädling och avel.

Inom etik och samhällsvetenskap studeras konsumenters attityder till olika bioteknologiska jordbruksprodukter för att få en bättre bild av allmänhetens inställning. Andra delprojekt ska utveckla nya metoder för etisk granskning och utvärdering av bioteknik inom jordbruket samt studera ekonomiska aspekter.

Text: Per Westergård, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör