Automatgenererad bild.

Foto: Anette Andersson

Publicerad

13 juni 2013

Effekterna av 20 års forskning utvärderade

Mistras forskningsprogram har haft stor betydelse för miljöfrågorna och arbetet med hållbar utveckling. Det visar en färsk utvärdering av resultaten från 20 års forskning. Klimatarbete, skogsbruk, havsmiljö och övergödning är områden som har påverkats.

Mistra har sedan 1994 investerat i forskning som kan bidra med lösningar på en lång rad olika miljöproblem. Sweco Eurofutures har på uppdrag av Mistra utvärderat 33 program som sammanlagt kostat över två miljarder kronor. Totalt har programmen involverat 800–900 forskare, (vilket motsvarar antalet forskare vid något av landets mindre universitet) och en lång rad användare från näringsliv och offentlig sektor.  

– Programmen har varit unika med sin helhetssyn och att de riktat in sig mot beslutsfattare, företag och andra användare, för att inte bara ta fram nya lösningar utan även arbeta för att de ska komma till nytta, säger Sigrid Hedin som har lett utvärderingen på Sweco tillsammans med Annelie Helmersdotter Eriksson.
Målet med utvärderingen har inte varit att granska själva forskningen utan om satsningarna har gett förväntade resultat och vilka samhällseffekter de fått. I början av juni presenteras nu utvärderingen i form av två rapporter. De visar bland annat att programmen har gett nya lösningar inom klimatförhandlingar, resurssnåla industriprocesser, bättre hantering av gruvavfall, mikroorganismer som skyddar jordbruksgrödor och utveckling av bränsleceller.

Sigrid Hedin och Annelie Helmersdotter Eriksson har det senaste året gått igenom bland annat årsrapporter, styrelseprotokoll och tidigare utvärderingar för alla program. De har dessutom sammanställt över 350 enkätsvar från personer kopplade till programmen och intervjuat styrelseledamöter, programdeltagare och Mistras tidigare personal.

Det låter minst sagt som ett både omfattande och svårt uppdrag, hur har arbetet med utvärderingen varit?

– Jo, vi har läst väldigt mycket… Men det har varit fascinerade att följa hur de olika programmen har utvecklats. Alla dokument har bildat en sorts livslinje för satsningarna och visat på de processer som har pågått, säger Sigrid Hedin.

– Att mäta effekter av olika satsningar är det roligaste av de olika uppdrag vi gör, men samtidigt det svåraste. En speciell utmaning här var att programmen var omöjliga att klustra ihop i grupper eftersom de skiljde sig markant från varandra – i bland annat inriktning, storlek, arbetsmetoder och antal inblandade partners, säger Annelie Helmersdotter Eriksson.

– En svårighet är också att det ofta gått många år sedan programmen genomfördes, men ändå var många av de vi intervjuade glasklara när de berättade. De har sett sig som pionjärer i den här nya formen av forskningsprogram och har reflekterat mycket över vad de gjorde, säger Sigrid Hedin.

Mistras satsningar ska bygga upp starka forskningsmiljöer, vara till nytta för användare och lösa viktiga miljöproblem samt stärka svensk konkurrenskraft. Har allt det nåtts?

– Programmen har i hög utsträckning levererat det de skulle i form av forskningsresultat och planerade aktiviteter. Stark forskning har byggts upp och gett många nya kunskaper. Ett tiotal forskningscentrum eller institut har också skapats, bland annat Rossby Centre inom klimatmodellering och Baltic Nest Institute inom beslutsverktyg för miljöarbetet i Östersjön, säger Annelie Helmersdotter Eriksson.

– Om deltagarna arbetat nära varandra och inte varit för utspridda ser det ut som om samarbetena har haft lättare att fortsatta efter programtiden. Närheten verkar också ha underlättat arbetet med att sammanföra alla resultat i programmens slutfas, säger Sigrid Hedin.

– För att resultaten sedan ska komma till nytta har tajmning visat sig vara viktig. Att lyckas förutse utvecklingen i samhället under ett långt program och skapa en ”landningsbana” för forskningen är så klart svårt. Men flera har lyckats väldigt bra och till exempel kunnat stödja pågående politiska processer, bland annat de klimatrelaterade programmen SWECLIM och CLIPORE, säger Annelie Helmersdotter Eriksson och fortsätter:

– En effekt som inte rör rena resultat är att många deltagare upplever att de har fått en bredare syn på hur olika aktörer arbetar och förstått sin roll som forskare i samhällsförändring på ett nytt sätt. Det har deltagarna sedan tagit med sig in i nya forskningssamarbeten.

– Sett till konkurrenskraft har forskare från framförallt de industrinära programmen anställts på olika företag där de bidrar med nya kunskaper och synsätt. Nu när jag är ute på andra uppdrag har jag reflekterat över hur många vi träffar som på olika sätt har en relation till Mistra – det är ett tecken på att både resultat och personer har spritts i samhället, säger Sigrid Hedin.

Ni lyfter fram gott ledarskap som en viktig framgångsfaktor – varför det?

– Att hitta rätt ledning för ett program har varit avgörande för att få till bra samarbeten mellan olika forskningsfält och mellan akademi och användare. Det arbetet kan vara väldigt kreativt, men också skapa konflikter som blir energitjuvar – det har vi sett i en del program, säger Annelie Helmersdotter Eriksson och fortsätter:

– En bra programchef ska ha så fruktansvärt många egenskaper. Personen måste vara en bra administratör och samtidigt duktig akademiskt för att få förtroende bland andra forskare. Dessutom gäller det att vara lyhörd och bygga upp ett förtroende även mot företag, myndigheter eller andra användare.

– Lösningen med att ha en brett sammansatt programstyrelse lyfts också fram av många som en framgångsfaktor. Framför allt har styrelsen med representanter från tänkta användare varit viktig inför en andra fas av programmet, när man ofta måste göra prioriteringar mellan olika forskningsområden och aktiviteter, säger Sigrid Hedin.

En uppgift var också att visa på framgångsfaktorer i satsningarna. Finns det några lärdomar för Mistra inför framtiden?

– Mistra har varit väldigt nyfikna på våra resultat – ett sådant intresse är så klart roligt. Samtidigt har vi ju utvärderat avslutade program som ofta ligger många år tillbaka, så delvis kanske vi sparkar in öppna dörrar eftersom en hel del lärdomar som har dykt upp genom åren redan har arbetats in i Mistras arbetssätt, säger Annelie Helmersdotter Eriksson.

– En sådan lärdom är att det är svårt att skapa samarbeten över ämnesgränser genom att slå ihop olika programförslag till en gemensam tvärvetenskaplig satsning – det har ofta lett till svårlösta konflikter som påverkat programmen, säger Sigrid Hedin och fortsätter:

– Men vi pekar på några intressanta vägval att fundera på för Mistra inför framtiden. Ökad samfinansiering med andra aktörer för att få större genomslag i sina satsningar är ett sådant, andra är delat ledarskap i programmen samt att tidigt göra klart kring patent och andra immateriella rättigheter för att minimera konflikterna i framför allt program med industriell medverkan.

Text: Andreas Nilsson, Vetenskapsjournalisterna

Automatgenererad bild.

Annelie Helmersdotter Eriksson och Sigrid Hedin har lett utvärderingen på Sweco. Foto: Anette Andersson

Mistra Webbredaktör