Publicerad

28 februari 2013

Slutkonferens om PlantCom Mistra

Vid ett seminarium nyligen sammanfattades resultaten från forskningsprogrammet PlantCom Mistra. Programmet har bland annat givit ökad kunskap om växternas eget försvar mot skadedjur.

Att växter kan kommunicera med hjälp av kemiska ämnen har varit känt sedan 1970-talet. Dessa luftburna signaler mellan växter kan påverka en enskild planta, dels att bli mindre attraktiv för angrepp från skadeinsekter dels att bli mer attraktiv för insekternas naturliga fiender. Ökad kunskap om detta fenomen skulle kunna utnyttjas inom lantbruket för att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. Med den utgångspunkten startade forskningsprogrammet PlantCom Mistra 2006.

Kommunikation mellan kornplantor
I slutet av förra året samlades ett trettiotal personer vid Stockholms universitet för att ta del av sju års forskning – både forskare som deltagit i programmet och representanter från lantbruket, näringsliv och myndigheter. En viktig del av PlantCom Mistra har varit att studera kommunikationen mellan plantor av korn, en viktig gröda som ofta utsätts för bladlusangrepp.

Forskningen har skett både på laboratorium och i fält, men ännu förstår man inte i detalj hur signalerna påverkar plantorna, berättar programchefen Lisbeth Jonsson, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet.
– Vi har tagit fram en modell som förklarar vad som troligtvis sker i plantan när den tar emot signalerna. Men det krävs fortsatt forskning för att helt förstå hur systemet fungerar, säger hon.

Potential med nya odlingsmetoder
Forskarna har även bland annat studerat effekten av nya odlingsmetoder. Resultat från PlantCom Mistra visar att odling av så kallade sortblandningar av korn, det vill säga en mix av olika sorters korn, kan öka motståndskraften mot bladlöss – jämfört med en åker där endast en enda kornsort odlas.

Medan förmiddagen av seminariet ägnades åt konkreta vetenskapliga resultat, gavs deltagarna under eftermiddagen utrymme att diskutera programmets långsiktiga effekter. Behoven av att forska kring och utveckla nya kemikaliefria växtskyddsmetoder ökar de kommande åren, framhåller Lisbeth Jonsson.  Inte minst klimatförändringar kommer, i takt med stigande temperaturer, att orsaka fler och nya insektsansgrepp. Samtidigt genomförs inom EU ett direktiv som innebär ökade restriktioner mot att använda bekämpningsmedel.
– Växtskydd och alternativ till kemiska bekämpningsmedel är mer än någonsin ett angeläget forskningsområde, säger Lisbeth Jonsson.

Text: Henrik Lundström, Vetenskapsjournalisterna

Fotnot
En längre text om PlantCom Mistra kommer att finnas i Mistras årsrapport, som publiceras våren 2013.

Mistra Webbredaktör