Automatgenererad bild.
Publicerad

6 februari 2013

Skarpa resultat från forskningen inom Stålkretsloppet

Stålkretsloppet har tagit stora kliv mot att göra stålindustrin miljömässigt hållbar. En rad konkreta resultat presenterades under slutseminariet i november. Nästan alla har testats i stor industriell skala och flera är kommersiellt intressanta.

Det åttaåriga forskningsprogrammet Stålkretsloppet går nu i mål. Under slutseminariet i slutet av förra året lyftes de viktigaste lärdomarna från programmet fram och diskuterades. Stålkretsloppet har strävat efter att utveckla smarta metoder för att minimera resursåtgången vid ståltillverkning samt att återanvända skrot och restprodukter. På seminariet deltog ett 40-tal personer från stålföretagen, återvinningsindustrin, akademien och forskningsinstitut, branschorganisationen Jernkontoret samt från Mistra.

Göran Andersson är programchef för Stålkretsloppet. Vad var det viktigaste som kom fram under seminariet?
– Att nästan alla resultat har testats i större skala ute i industrin och att flera har bärkraft för att kommersialiseras. Det är anmärkningsvärt att så stora forskningssteg kunnat tas på så kort tid som åtta år.

Vilka forskningssteg har Stålkretsloppet bidragit till?
– Det handlar bland annat om laserteknik för att analysera stålskrot. Vi har också tagit fram by legeringsteknik och metallurgisk processteknik, vilket ökar utbytet av metaller i ståltillverkningsprocessen – det vill säga det blir mer till stålet och mindre i slaggen och alltså en effektivare resurshushållning. Sedan har vi utvecklat en ny teknik för utvinning av metaller som vanadin och mangan ur slaggen. Dessa metaller som kan användas för tillverkning av nytt stål samtidigt som slaggen får ett högre värde för återvinning inom bygg eller cementindustrin.


Vad har överraskat dig under arbetet i programmet?

– Det mest överraskande är de stora miljöförbättringar som uppkommer om man ersätter konventionella stål med dagens avancerade nya stålsorter. Genom att de är starkare och beständigare uppkommer betydande materialvinster och naturresurser kan sparas. Till exempel kan fordon bli lättare och kranar kan lyfta mer med mindre stål i konstruktionen. Man får helt enkelt ut mer av mindre. De nya stålen används redan, men här finns stora besparingar att göra om de införs i högre grad. Detta kräver dock kunskap hos användarna. Dessutom är standarder ett hinder som inte hänger med den snabba stålutvecklingen.

En av forskarna som har arbetat inom Stålkretsloppet är Guozhu Ye, teknisk doktor vid stålforskningsinstitutet Swerea Mefos.

Vad är din erfarenhet av forskningen i Stålkretsloppet?
– Jag har varit med i forskningsvärlden länge, den procedur Mistra har är outstanding. Den internationella expertgrupp som utvärderat vårt projekt vid ansökan och vid varje etapp är otroligt kompetent.

Guozhu Ye har lett projektet Vanadinutvinning och tog 2011 emot Återvinningsindustriernas inspirationspris för en ”enkel men genial” metod att utvinna vanadin ur stålslagg.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Fotnot:
En längre text om Stålkretsloppet kommer att finnas i Mistras årsrapport, som publiceras våren 2013.

Mistra Webbredaktör