Publicerad

6 november 2012

Fundraising ska säkra Stockholm Resilience Centre

Stockholm Resilience Centre tar nya grepp för att säkra sin långsiktiga finansiering.  Bland annat vill de vända sig till delvis nya finansiärer för att växla över från Mistras investering som avslutas om några år.

Stockholm Resilience Centre (SRC) har börjat arbeta för att trygga finansieringen av sin forskning. Bland annat har man anställt en så kallad fundraiser, som är vanliga i USA och England men är en relativt ny företeelse i den svenska forskarvärlden.  

– Vi vänder oss till delvis nya tänkbara finansiärer, framförallt inom näringslivet. Vi berättar om vilka resultat vi har att visa upp, men vi talar också om vad vi vill göra i framtiden, säger Henrik Pompeius som är nyanställd på SRC.

SRC som bedriver tvärvetenskaplig forskning om hållbar utveckling, startade för fem år sedan, huvudsakligen med stöd av Mistra. Forskningen har varit framgångsrik, centret har fått internationell uppmärksamhet för sina resultat och sitt sätt att arbeta och nu befinner man sig i ansökningsfasen för ytterligare en femårsperiod.

Men senast 2017 fasas Mistras finansiering ut och då måste centret stå på egna ben. Den statliga finansieringen via fakultetsanslag kommer att finnas när SRC uppgår i Stockholms universitet. Men forskningen växer snabbare än vad dessa medel tillåter och då gäller det att vara kreativ.  

Hålla kontakt med donatorer

Det är här Henrik Pompeius kommer in. Som kommunikationsstrateg på SRC har han som uppgift att hitta nya externa finansiärer som kan säkerställa att centrets fortlever på samma höga nivå, helst högre.

– I mitt arbete ingår att hålla kontakt med befintliga finansiärer, men också att söka mer brett efter nya finansiärer, donatorer och de som vill sponsra, säger han.
Det sistnämnda handlar bland annat om att knyta till sig personer som kan sondera intresset i näringslivet. Liksom att hålla kontakter med eventuella donatorer, en grannlaga uppgift eftersom donatorer inte sällan vill vara anonyma.

Det handlar också om att profilera SRC som en enhet. Att få olika forskargrupper att tala med samma röst när de berättar om vad centret gör och vill göra. Därför måste Henrik Pompeius förankra sitt eget arbete bland centrets forskare. För även om intresset är stort bland forskarna finns det en ovana att vända sig till näringslivet. Näringslivet och forskarvärlden befinner sig i olika kulturer och Henrik Pompeius ser sig själv som en länk dem emellan.

– Det gäller att skapa förtroende internt, att få forskarna att förstå mitt sätt att arbeta. Men jag upplever en stor nyfikenhet från deras håll, säger Henrik Pompeius.

Hårdnad konkurrens om resurser

I England och USA är fundraising vanligt inom akademien. Där är också konkurrensen hård om slantarna. Vi är på väg mot en liknande situation, tror Henrik Pompeius och allt fler lärosäten har hakat på. Själv har han ett förflutet i näringslivet som ekonom, och har arbetat med fundraising på Karolinska institutet och på Stockholms universitet.

Att garantera forskningens oberoende är viktigt, framhåller Henrik Pompeius. Men de hindrar inte att donatorer kan komma med friska impulser. Som exempel nämner han Centrum för modevetenskap som startade vid Stockholms universitet för ett antal år sedan med medel från familjen Erling-Perssons stiftelse.

– Den sortens forskning fanns överhuvudtaget inte innan centert bildades, säger Henrik Pompeius.

Text av Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna

Mistra Webbredaktör