Automatgenererad bild.
Publicerad

1 oktober 2012

Forskare fick tips för lyckad kommunikation

Våga vara personlig och utnyttja kraften i sociala medier för att engagera och få mottagarna att använda informationen. Det var några ord på vägen från kommunikatören Andy Torr när han inbjuden av bland annat Mistra föreläste för forskare och kommunikatörer.

Grunderna för att kommunicera är att känna målgruppen du vill nå, att plocka ut max tre huvudbudskap och att använda ett enkelt språk. Men det räcker inte förklarade Andy Torr, erfaren kommunikatör vid kanadensiska University of British Columbia, som föreläste om forskningskommunikation i mitten av september inbjuden av Mistra och Stiftelsen för strategisk forskning.

– Att skriva vetenskapligt följer en mall där bakgrund och detaljer kommer före resultaten, vilket är tvärtemot hur media fungerar. För att inte göra det fritt fram för andra att bestämma hur din forskning beskrivs måste du hitta en bra story som kan bära fram ditt budskap.

När det blir fel var hans erfarenhet att forskarna inte kunde skylla på media, utan den svaga länken var ofta till kommunikatören på universitetet som ska föra ut forskningen. Många forskare är rädda för att förlora sin trovärdighet när de ska berätta om sin forskning. Enligt Andy Torr handlar det ofta om en balansgång mellan retorikens förnuft (logos) och känsla (patos).

– Att vara för engagerad i det du berättar kan upplevas som oseriöst, men att inte kunna släppa det akademiska språket skadar också förtroendet eftersom du uppfattas som känslokall.

Lyfta fram dina drivkrafter för att engagera

Ett sätt att komma runt det är att berätta varför du gör något, istället för att som vi ofta gör bara berätta vad vi gör. Det får dig och din forskning att kännas mänskligare och lättare att relatera till. Till exempel går det att förmedla hur forskningen kan påverka samhället och vår livskvalitet, ekonomi eller etik.

Andy Torr gav flera exempel både på när det gått väldigt fel, och när forskare tvärtom lyckats väldigt bra. Ett av de senare är Jack Andraka, en amerikansk 15-årig som blivit världskänd för att han fått forskningspengar för att utveckla nya diagnostikmetoder.

– Starten för hans intresse som växte fram på skolans biologilektioner var att en vän dog i cancer. Han vill hitta bättre metoder för att upptäcka sjukdomen tidigare – ett väldigt bra varför som får dig engagerad i hans arbete.

Den som vill använda samma metod kan till exempel lägga upp en personlig presentation på sin hemsida och berätta om drivkraften bakom sin forskning. Att kommunicera det väcker intresse och lockar såväl forskningsfinansiärer som blivande doktorander.

Nätet öppnar för mer dialog med publiken

Andy Torr lyfte också fram att sociala medier öppnar helt nya möjligheterna att inte bara försöka berätta om sin forskning, utan att få människor aktivt engagerade på ett sätt som sprids som ringar på vattnet – något han kallar ”the ripple effect”.

– Idag vill människor inte bara få information, de vill diskutera och interagera. Forskare kan öka intresset för det de gör genom att kommunicera på bloggar och annat. Och tänk inte bara på att nå ut olika målgrupper, utan på vad mottagarna kan göra för dig. Hur ska du kommunicera för att opinionsbildare, finansiärer, innovatörer, kollegor och andra tar till sig informationen och agerar så att det bidrar till det du vill uppnå med ditt arbete?

Undersökningar visar till exempel att allt fler får merparten av sina nyheter via Facebook genom rekommenderade länkar från vänner. Hur ska en forskningsnyhet presenteras för att bli spridd på det sättet? En annan trend är att allt fler forskare lägger upp korta videofilmer om sig själva och det de gör, vilket är effektivt för att fånga och engagera.

Många konkreta verktyg för kommunikation

Andy Torrs seminarier 10–11 september lockade mer än 125 kommunikatörer och forskare. Marlene Ågerstrand från Stockholms universitet som är doktorand i programmet MistraPharma var en av deltagarna

– Dagen var inspirerande och gav en tydlig bild av hur viktigt det är att kunna kommunicera sin forskning. Jag har själv varit med om att det jag gör inte har beskrivits helt korrekt i tidningsartiklar, så att få konkreta redskap för hur jag ska tänka är bra. Ska någon få nytta av min forskning om riskbedömning av kemiska ämnen måste jag ju nå ut med mina resultat.

Andy Torr var glad över det stora intresset och rådde den som var mer intresserad att följa diskussionen på nätet. Det finns många möjligheter att både lära sig mer och själv bidra på till exempel twitter. Och vill man inte delta går det bra att bara ”tjuvlyssna”.

– Svenska forskare har med sin framstående forskning alla möjligheter att synas ännu mer genom att kommunicera på ett bra sätt. Alla kanske inte kan bli en ny Hans Rosling, men jag hoppas att seminarierna har förmedlat några viktiga grunder för att lyckas bättre.

Text av Andreas Nilsson, Vetenskapsjournalisterna

Verktyg för bra kommunikation enligt Andy Torr:

- The Golden Circle – hjälper dig att förmedla varför du gör något och inte vad du gör, som ett effektivt sätt att skapa intresse för din forskning.
Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

- The Message Box – verktyg för att förbereda sig inför ett föredrag eller en intervju genom att strukturerat formulera nyttan med forskningen och varför det är intressant. Läs mer i boken “Escape from the Ivory Tower” av Nancy Baron.

- Gunning fog index – webbtjänst som gör att du kan mäta hur komplex och svårtillgänglig en text på engelska är, till exempel ett abstract till en artikel.
Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

- The Debunking Handbook – handbok för hur du korrigerar felaktigheter utan att riskera att istället förstärka myter och missförstånd.
Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

- Mer om forskningskommunikation – på Twitter, sök på taggarna #scicomm, #scicom eller #scicoms. Bra bloggar är:
blogs.scientificamerican.comlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
scienceblogging.orglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
scienceblogs.comlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mistra Webbredaktör