Automatgenererad bild.
Publicerad

30 augusti 2012

Isfritt Arktis i forskningsfokus

Klimatförändringarna sätter snabbt livsvillkoren i Arktis på spel.  Mistra Arctic Futures undersöker de ekonomiska, demografiska och sociala konsekvenserna av en förändrad miljö i Arktis.  Nu pågår en beredning som undersöker möjligheterna till en förlängning av programmet.

Temperaturhöjningen är kraftigare i Arktis än på andra delar av jorden och om 30–40 år beräknas Arktis vara isfritt om sommaren. Det innebär stora omställningar för växt- och djurliv och för de människor som lever där. Bortsmälta isar försvårar säljakten och andra traditionella näringar. På samma gång öppnas möjligheter för ökad utvinning av naturresurser, mer sjöfart och att nya näringar kan växa fram. Det går också att räkna med en invandring av människor till regionen.

Hur påverkar det ursprungsbefolkningens möjligheter att leva och försörja sig? Hur ska de olika gruppernas och ländernas intressen vägas mot varandra? Vilka risker finns med utvecklingen och hur ska dessa bedömas? Forskningsprogrammet Mistra Arctic Futures ska bidra med kunskaper och smidiga verktyg för en insiktsfull dialog mellan olika parter. Forskningen kan visa hur samhället kan agera inför dessa nya villkor och hur policyutveckling kan ske.

Behov av samhällsvetenskap

Gustaf Lind medverkar i programstyrelsen för Mistra Arctic Futures. Han är också ambassadör för arktiska frågor på UD och leder Arktiska rådet under Sveriges ordförandeskap för samarbetsorganet 2011–2013.

– Sverige har generellt sett legat långt framme när det gäller naturvetenskaplig forskning i Arktis. Men med de förändringarna som är att vänta är samhällsvetenskaplig forskning oerhört viktig. Det har visat sig tydligt att ju mer solid forskning som finns, desto lättare är det för olika länder och grupper att komma överens.

De fem forskningsprojekten i Mistra Arctic Futures ringar in olika aspekter av Arktis framtid. Forskningen berör till exempel hur turism kan ske på lokalbefolkningens villkor och på ett hållbart sätt, liksom de intressekonflikter som kan uppstå vid utvinning av naturresurser och hur de kan mötas. Andra projekt sätter ljuset på krisberedskapen inför de störningar som riskerar att uppstå och drar lärdom av tidigare epoker då stora förändringar ägt rum. Det sker också forskning om utveckling av nya förvaltningsstrukturer.

Sverige kan spela en roll

Anders Karlqvist, tidigare mångårig chef för Polarforskningssekretariatet, är ordförande för Mistra Arctic Futures och har varit drivande i att utforma programmet. Han anser att det fyller ett behov i hela regionen och skapar möjligheter för Sverige att få en nyckelroll i utvecklingen för Arktis.

– Sverige har inga egna direkta territoriella intressen i Arktis, men har genom sitt nordliga läge och en lång tradition av kvalificerad forskning i polara miljöer en viktig roll att spela för kunskap om utvecklingen i Arktis.

Den första programfasen är av bred explorativ karaktär, och tanken är sedan att fokusera forskningen mer i en eventuell andra omgång av programmet. Ett av målen är också att få fram en ny generation samhällsvetare som intresserar sig för arktisforskning. I juni tog Mistras styrelse beslut om att tillsätta en beredning inför en fortsättning av programmet efter 2014. Beredningsgruppen väntas lämna ett förslag till Mistras styrelse i  december.